besväras, och uti Kongl. Brefvet den 28 Juni 1748, att Consistorium skall tillhålla alla under det lydande betjente (inklusive prester och klockare) att sjelfve förrätta sina sysslor. Huru kan det på sådana grunder vara tänkbart, att Consistorium skulle kunna faställa det ifrågavarande förslaget till stadga för klockare? Det vore åtminstone icke att bygga land med lag; ty många punkter deri strida uppenbart emot gällande författningar, till exempel: Den 2:dra. Deri utvidgas klockarens skyldighet i afseende på kyrkosängen, som hun, euligt kyrkolagen, icke har att skaffa med annorlunda, än att deri undervisa församlingens ungdom. Derom har kyrkolagen således gjort sitt stadgande, hvadan Consistorium, som endast bar rätt att förordna om klockarens öfrige embetsptigter, icke har dermed vidare att skatta. Den gamla kl.-instruktionen af 1735 innehåller rätteligen, att klockaren endast har skyldighet att uppvakta, bestrida sängen i kyrkan, likasom hans skyldighet är vid alla Gudstjenstliga förrättningar. Med lika rätt, som han kau förnekas göra Kantorstjenst, — sadant har verkligen händt, och en bonde blef kantor, — då han dertill ej har fullmakt, med lika rätt kan han arskudda sig densamma, da han dertill icke är förbunden hvarken genom fullmagt som kantor eller genom uppbärande at lön derfor. Det har at ålder tillhört preslerna att sjunga i kyrkan; derföre har kyrkolagen icke stadgat annan sangskyldighet for klockaren än som nämndt är. Att obetingadt ålägga klockaren såugskyldighet vid begratningar, der säng, enligt kyrkohandboken, icke är lotlig eller toreskritYen, synes mindre välbetänkt. Der klockaren har ersättning derför, bör han ej undandraga sig. Samma lag bör tillämpas äfven itraga om lysningssedlars uppbärande pa predikstolen. Den 4:de och Ö:te. Insamlingen at kollekter ullhör kyrkovärdarna och torteckningen derpå tillkommer pastor att föra, enligt kongl. instrukuonen den 12 April 1815; och stadgandet, att klockaren skull vefterhand framlemna alla kungörelser, vittnar om lika mycken dumhet som såfanga hos förslagets törtattare, och innehåller lika liten logik som stadgandet, att klockare icke tär emottaga en kuugoreise sorran han visat den for presten! Huru det senare kan ske sore det förra, må den ärade sorsattaren sjelf upplysa. 6:te och 8:de punkterna stå i absolut strid emot kyrkolagens 3 kap. 1235 och 8 kap 25, der presten är de goromalen alagd. De i 9:de puukton upptagno förteckningar på uppläste kungörelser soras af pastor, enligt kongl. Canzl. pres. Emb. kungörelse d. 26 Nov. 1807. 10:de punkten är alltför djerf. Klockaren skulle derefter vara skyldig att skrifva åt pastor allt hvad denne önskar 1 embetsväg, t O. m. predikningar. En så vidstrackt skyldighet kan omöjligen åläggas klockaren utan motsvarande räwighet. Det är ju i sin ordning att den som gör bönen tar uppbara lönen, men icke tvärtom. Skulle denna punkt gå igenom, så är det bestämde till presterskapets egen olycka. Blindheten går för långt, och undergång toljer lätt i vara secteriska tider, då folket ser att klockaren kan sköta pastorsgöromålen. Denna punkts stadsanden sträfva uppenbart icke blott emot forut åberopade lagrum utan jemväl kongl. bretvet den 10 Nov. 1748, kyrkol. 24 kap. 8 , mom. 9-12, och kongl. brefvet d. 2 Decemb. 1806, hvaruti pastor och kapellanen åläggas att föra hustörhörsboknn. 13:de punktens stadgande om förhör med församlingens barn, tillkommer församlingen att afgöra, äfvensom om den lon klockaren derför skall åtnjuta, enligt kongl. kung. d.29 Sept. 1853. 14:de punkten ålägger klockaron att fortskaffa prostlådan. 1 kyrkolagen åläggos han bära bref, men icke paqueter eller lådorr. På det sätter förvandlas klockarn i sinom tid, icke till postiljon, som har både skjuts och lön, utan till posthäst, som sjelf får draga postkärran eller, som orden lyda, prostlådan, utan att ens erhålla vanlig hästration, mycket mindre hästlega. Må klockarne vara på Bin vakt och med enighet söka motarbeta ifrågavarande instruction, vare sig vid förklarings eller besvärs algifvande derötver. Klockarnes löner äro alltjemt minskade, medan andre tjenstemäns ökats efter tidsförhållandena. Ått derföre åtaga gijiojölada ox. 9