bvla YT SKold bBvra genom al orkanna KOnungariket Itahen. I Italien råder hos penningemännen stor lifaktighet för det stora 500 millioners lånet. Innan det ännu var fullkomligt bekant, på hvilka vilkor regeringen vill afsluta lånet, hade redan enskilda personer anmält sig för att taga 100 och 50 milloner fres, en del för 20 ovch 30 millioner och ett betydligt antal för 2 a 300,000 francs. Så många anbud äro redan gjorda, att redan de skulle räcka will att betacka hela beloppet. Vilkoren tyckas vara: inbetalandet af 10 procent genast å den tecknade summan, 10 procent inbetalas åter efter 45 dagar, etter samma tids förlopp sker tredje inbetalningen af 5 procent, och återstoden lemnas i inbetalningar om 5 procent för hvarannan månad. Qvittona å forsta inbetalningen utbytas efter teckningens slut mot provisoriska obligationer ställda till innehatvaren. De ötriga vilkoren för lånet komma sedan att i ett särskildt dekret offentliggöras. — Kardinal Antonelh har i påfliga regeringens namn behagat wullställa medlemmarne at diplomatiska kären eu protestnote mot detta italienska län. Detta kiassiska aktstycke är dateradt redan d. 9 juli. Hr Antonelli behagar deri förklara, att påfven icke erkänner dessa eftekter, så vidt de röra Kyrkostaten, och att denna protest i nodfall skall tjena som norm. Atven exkungen Fraus Il har protesterat mot detta län, hvad angår konungariket De båda Bicilierna. Dessa protester betyda dock mindre än noll, hvilket bäst bevisas af länets popularitet, oaktadt protesterna. Furst Czartoryskis likbegängelse egde rum d. 21:ste i Paris. Den kyrkliga högtidligheten försiggick i kyrkan St. Louis en Ille, och kistan fordes derefter till Montmorency, hvarest hon skall förblifva, tills hon kan flyttas till Polen. Processionen var utomordentligt stor, och nästan alla de polska emigranter, som vistas i Paris, hade infunnit sig 1 kyrkan, tillochmed ledarne af det demokrawuska partiet, hvilket ständigt, willtölje af sina fordringar på skiljsmessa från Kyssland, stod i opposition till den aflidne. Bland de willstädesvarande polackarne må nämnas alla medlemmar at famiijen Uzartoryski, general Dembinski, t. d. ministern Morawski samt flere mnotabiliteter trån Galizien och Posen. Kejsar Napoleon var representerad aft sin adjutant, general Montebello, kejsarinnan af sm stallmästare och prins Napoleon af en adjutant. Flere medlemmar af den diplomatiska kåren, hvaribland lord Cowley och spanska gesandten, sågos i processionen, vidare marskalk Magnan, general dHautpoul, Fould, la Guerroniere, samt Marc Girardin m. tH. — I Warschau hölls den 22 sorgegudstjenst i alla kyrkor för fursten. Alla aftärer och göromål voro uppskjuina. I katedralkyrkan förrättade erkebiskopen tjensten; då han körde hem spände folket hästarne trån vagnen och drog denne hem. Senare Post. Underrättelserna från Italien gifva säkert vid handen, att exkonung Frans IL förebar ett stort slag mot Neapel. Hans hof i Rom går så öppet tillväga, att romerska nationalkomiten derat tagit sig foranledning, att tillställa turinerregeringen ett betänkande, hvilket äfven skall föreläggas franska regeringen. Journal des Debats offentliggör följande utdrag : 1. Fastän konung Frans IL beter sig, som om han icke bekymrar sig om något, så umgås han likväl personligen med banditanförarne och uppmuntrar dem. Den verksammaste utaf dem, Mercada, visar sig nästan dagligen i Qvirinalet. Cecchetti, f. d. intendent i Neapel, har försvunnit från Rom; han har efter hvad det säges afrest till Sicilien, för att der uppvigla till uppror. Konungens onkel, gretven af Trapani, står bestämdt i förbindelse med de till Rom undvikna neapolitanarne och isynnerhet med Spagnoli, som tabricerar ÖOrsiniska bomber för Abruzzerna, samt med Tecchettani, åt hvilken anförtrotts en hemlig sändning till Chiavone. Kortligen, oaktadt alla förnekanden råder dock icke det ringaste tvifvel om det fortfarande bökandet i Qvirinalet. 2. Vatikanen arbetar i gemenskap med Qvirinalet. Lekmannachefen för polisen, Pasqualoni, bevistar de neapolitanska agenternas sammankomst i palatset Farnese och begifver sig äfven hvarje morgon till Qvirinalet. 3. Palatset Farnese, den nea: politanske konungens egendom, är härden för sammansvärjningen; der värfvas bergsboarne och jernvägsarbetarne; agenter fara till Campo . 1 TV år se oo s 1 åå Tv