till min död (såframt jag icke sjelf löser er från denna ed) iakttaga den strängaste tystnad om mitt besök i afton. Jag eftersinnade ett ögonblick, men då den fordrade eden på intet sätt sårade mitt samvete, svarade jag honom: — På mitt hedersord lofvar jag er, att iakttaga den tystnad ni begär. Markisen tog min hand och tryckte den hjertligt. Derpå tog han upp ur fickan ett bref, försegladt med hans eget vapen, och lemnade mig det. — Tag detta papper, sade han, och lemna det aldrig ifrån er; undandrag det allas blickar och tag först efter min död kännedom om dess innehåll. När jag skiljts hädan, bryter ni sigillet, inhemtar brefvets innehåll och handlar sedan såsom ert samvete bjuder. Jag höll papperet i hand och betraktade markisen med växande förvåning. — Detta är all den tjenst jag har har att bedja er om, sade han och reste sig upp. — Hvad! inföll jag utan att återhemta mig från min förvåning; har ni ingenting annat att säga mig? — Nej, ingentig annat. — Och jag skall behålla detta papper? — Till min död. — Men, sade jag efter ett ögonblick, skall