lyckades det Lönnrot att hopsamla en oanad skatt af såväl episka som lyriska fornsånger. Finnarnes sträfvande för det finska språket och dess höjande fick sålunda, jemte den praktiska nödvändighet som påbjöd detsamma, en poetisk och veteuskaplig lockelse. Man arbetade för det finska språket, icke blott derföre att det var nödvändigt för ens sjelfbevarelse, utan emedan det var ett språk, som man kunde älska, och emedan man fann på detsamma en litteratur, åt hvilken man kunde egna sig med tillgifvenhet. Det är åt detta arbete, som det finska folket under sin förening med Ryssland hufvudsakligen egnat sig. Det har pågått tyst; det har haft många svårigheter att bekämpa; ryska regeringen har ömsom lagt hinder 1 vägen för detsamma, emedan det fruktat den demokratiska tendensen i detsamma, och uppmuntrat detsamma, emedan den trott sig skola kunna ge det en mot de svenska minnena fiendtlig vändning; dess ledare hafva sjelf emellanåt förirrat sig på de tyska nationalitetsteoriernas villovägar samt i viss mån gifvit oss anledning att missförstå detsamma. Men oaktadt allt detta, har detta arbete för att bibehålla det finska folkets sjelfständighet och möjliggöra en utveckling af dess samhällsskick i liberal anda oafbrutet fortgått, och det är detta arbete, som gjort att finnarne nu äro ett folk, som med större tillförsigt kan blicka sin dunkla framtid till mötes. Det samhällskick, de medförde från sin förening, ha de genom detta arbete sökt att förläna de krafter, som kunde hålla det vid lif. Kronan på detsamma, det konstitutionela politiska lifvet, som väl alltid legat I bakgrunden såsom det yttersta målet tör alla dessa sträfvanden, har nu genom Alexander II:s åtgärd att sammankalla ett utskott af ständerna trädt fram för deras syn med all en förestående närhets klarhet och tydlighet! Skall denna lockande syn blifva en verklighet? Skall frihetens tid slutligen hafva randats för finnarne, efter deras långa och obemärkta samt tysta arbete? Eller skall allt blott vara en hägring, som skall försvinna ikaså plötsligt som den kommit? Skall den vara bestämd att likasom Polens förhoppninsar sjunka ned i sorg? — Skall förverklisandet af denna frihet ens vara en möjlighet förenig med Ryssland? Detta äro de frågor rörande Finland, som de senaste händelserna lerstädes ovilkorligen måste framkalla.