de kastade bomberna slog tillochmed ned ett rum ofvanför konungens. De bourbonsk ministrarne ha derföre rådt konungen oc drottningen att flytta ned i kasematterna. Å ven det stora sjukhuset träffades af fientlig kulor och mau måste derföre bortskaffa ov mängd af der varande patienter, hvilka fört till Terracina. På redden fanns intet rysk krigsskepp, såsom man sanningslöst velat på stå; redan d. 5:te talade man i Gaöta or franska eskaderns snara bortsegling. — För svarsarbetena gingo dock i Gaöta sin vanlig: gång och man hade uppställt nyankomna åt tiopundingar. Sedan ha dock fientligheterna å Sardini ens sida blifvit inställda, tillfolje af de pågå ende underhandlingarne, hvilka nu åfven be: kräftas af franska moniteuren, ehuru man dock ej känner att de ännu ledt till något resultat å konung Frans sida. Skulle denne dock icke vilja inställa sin eld efter det inträdda inbrottet i bombardementet, skall detta efter tio dagars förlopp åter börja. Den 19:de lemnar, antages det med bestämdhet af alla, franska flottan Gaöta. Den skall ånyo provianteras för trenne månader, och Times vill veta, att flottan skall afgå till Admatiska hafvet, för att der kryssa. Bekräftar sig denna underrättelse, måste man erkänna, att den skall ge ett nytt uppslag i denna långa och intrasslade italienska fråga. Triester-Zeitung innehåller ett bref från. Sassari under d. 31 Dec. af följande lydelse: För några dagar sedän ankrade i Capreras farvatten en engelsk goelette; en båt stötte ut från densamma, hvari befunno sig tvenne personer, hvilka öfverlemnade en skrifvelse åt Garibaldi. Denne senare begaf sig derefter ombord på skeppet, der han mottogs med en salva af 21 skott och inbjöds till en måltid. Man fick sedan veta, att det varit Odo Russell, brorson till Englands utrikesminister lord John Russell, som besökt Garibaldi. Det påstås att han haft ett särskilt uppdrag från engelska regeringen, som velat förmå hjelten, att icke angripa Österrike redan i nästa vår. I motsats till de vidt svåfvande planer, man tillskrifver Garibaldi, står hans nuvarande lefnadssätt på Caprera. Han är allvarligt sysselsatt med studier i landthushållningen och säkert är, att han i en turinerbokhandel prenumererat på den i Paris utkommande Tidskrift för praktisk jordbruksskötsel. Då vår tids politiska orakel, kejsar Napoleon, ej behagade i tydliga ordalag nyårsdagen npplysa allmänheten om sina åsigter rörande den politiska ställningen för ögonblicket, är det naturligt, att den sangviniska allmänheten uppgör andra tillfällen, då hon kan få höra litet nytt. Nu säges det öppet i Paris, att kejsaren skall vid det förestående öppnandet af lagstiftande kårens session yttra gg mera utförligt om Roms besättande af de ranska trupperna. Detta är den punkt inom len utländska politiken, som i hänseende till andets egna inre förhållanden faller tungt i rågskålen och man anser det derföre icke vara lämpligt, att anledning gifves till en diskusion, om icke till formulerandet af en bestämd sigt härom inom lagstiftande kåren. Mellan Frankrike och England har inträdt n stor spänning, dels tillfölje af Frankrikes ubbelpolitik i Italien, dels genom Englands ategoriska fordran, att Frankrike må utryma Syrien, sedan lugnet nu blifvit återstäldt erstädes. Denna begäran har Frankrike bevarat med förklaringen, att frågan blott af ormakterna kan afgöras, och motsäger på et bestämdaste lord Palmerstons påstående, t den turkiska provinsen åter är fullkomligt gn. Denna spänning är sannolikt af öfveriende natur (omslaget i Italien angifver det), en har emellertid verkat mycket nedslående båda länderna och nedtryckt de finansiela rbållandena. Vi upprepa emellertid ännu en gång: det ckes som skulle en häftig feber ha angripit riden. Sällan om någonsin har väl menskheten varit vittne till ett sådant hopande bränder, ur hvilka alla häftiga, förhärjande Isvådor knnna uppstå -— som nu. HHvart än kasta våra blickar, se vi huru elden mmar under askan. De det gäller må blott an ltag 2-9 4 AA Afg på