nungens af Neapel exempel, samt lemna por ten öppen för den utanför väntande befriarer De gamla jfursteslägterna och tronern ramla såsom korthus. Ljudet af en hederli mans namn var nog för att splittra dem stycken. Deras ståt och glans ha endas dolt en nationalruttenhet och förfall. Hvilke; lexa är ej detta för makten! Mäktiga ar måer, som voro slafviskt tillgifna, medan all gick sin jemna gång, men upplösas genast när stormen bryter ut. De listiga presterna underverk bli utan verkan, då en populä och lycklig rival träder in på scenen. All detta bekräftar sanningen i den gamla sat sen, att despotismen är maktlös mot folkviljan Garibaldi skulle, om han komme i besittning af Rom, öka den österrikiska regeringens be kymmer samt påskynda ordnandet af för hällandena mellan hotven i Wien och Peters. burg. Men Petersburg skulle handla klokare, om det rådde Wien att sälja Venetien till Italienarne, an att mera blotta sig sjolf och öka sina faror genom försöket att rädda denna provins. Österrikiska finansernas eländiga tillstånd är kändt; och svårighet för penningar är en af de största, som kan drabba en nation. — Ryssland är ej mycket bättre i sina allärer. Det har visat sig, at det i Ryssland efter Krimkriget cirkulerande pap persmyntet ,uppgick ull den ofantliga summan af 735,000,000 rubel (c:a 2,205,000,000 rdr rmt). Dess silfvervaluta utgjorde endast 324,000,000 rdr och många ha alltid betvitlat ens tillvaron af denna oproportionerliga summa. Hela den allmänna ryska skulden utgör omkring 6,857,100,000 rdr. Under något mindre än ett års förlopp ha försök gjorts att upptaga lån på penningmarknaderna i Vestern. Först utbjöds 12,000,000 sterling å 3 proc., men endast 7,000,000 togos i hela Europa. Sedan utbjöds 8,000,000 till 4! proc. och resultatet blef ännu ogynsammare: endast 5,000,000 kunde placeras. Utan penningar är det till ingen nytta tor Ryssland och Österrike, att ingå ofteller detensiva förbindelser. De samma prester, som uppmuntrade och eggade konung Frans af Neapel, hurra nu för Garibaldi; och i hvarje stad eller by, som han passerar igenom, koimma de emot honom med ett krucifix i ena handen samt ett svärd i den andra och skänka honom sin välsignelse och sin hjelp. Kronor och spiror måste på vissa håll bli lyxartiklar, om sakerna få vidare gå på detta sätt, och de högsta potentaternas galadrägter lemnas såsom numera onyttiga åt teatrarnes garderobierer, såsom illustrationer från förtlutna tider. Påfvens flykt från Rom skulle för Italien och freden vara något så fördelaktigt, att vi uppriktigt önska, det den helige tfadren med det aldra snaraste må vara så god och flytta, isynnerhet som d. 1 Oktober idag är inne. Hans qvarsittande i Rom måste allvarsamt nveckla förhållandena, samt förorsaka olyckor och blodsutgjutelse. Hans helighets andliga välde sväfvar icke i någon fara, ty såsom len romerska kyrkans hutvud är hans välde disputabelt. Det står i Pius den niondes skön, att rädda sitt land från mycket elände, senom att flytta i fred. Ingen vill kröka ett vår på hans hufvud: hans egen person är sktad och vördad -— men må han nu skynda sin väg! so RR oo ee