kommissionslandtmätaren J. G. Klein öfver Konungsunds socken af Björkekinds härad i Linköpings län, af en för litografi-k press ovanligt stor dimension, som visar att å detta litografiska tryckeri kunna åstadkommas tryckformater af 22,,, decimaltums bredd och 35 decimaltums längd, d. v. s. en yta at 777, qvadratdecimaltum eller nära två qvadratal nar — ett format, hvars åstadkommande i litografisk press ännu torde höra till sällsyntheterna hos oss. Oskarshamn, Sveriges yngsta stad, har, oaktadt den räknar öfver 2,000 invånare, ej någon egen kyrka, utan måste åhöra predikan i Döderhults ; mil från staden beligna kyrka. Behofvet af en egen sådan har dock gjort sig alltmera kännbart, och vid sockenstämma har beslut fattats om utsändande af listor för antecknande af bidrag till bildande af en kyrkobyggnadsfond. Stadens tidning upplyser, att de anteckningar, som redan skett, äro så frikostiga, att de klart ådagalägga, huru varmt intresset är för saken. Halmstads stadsjord. I Halmstadsbladet läses: Under senaste tiden hafva flera al stadens största jordegare eller jordegarinnor bortgått genom döden, och deras fastigheter hafva antingen redan blifvit försålda eller komma de att såljas efter någon tids förlopp, då arrendetid är utgången. Det är anmärkningsvärdt att jorden, som hör till staden, alltjemnt stiger i pris, fastän konjunkturen för landtbruket alldeles icke är gynnande. Ingen jord har blifvit såld under 450 å 500 rdr tunnlandet. För den bättre har erhållits 600, 750 å 800 rdr. Gaslysningen i Örebro. Sedan man efter besvärliga arbeten lyckats gräfva och mura en brunn invid gropen för gasklockan och genom stormpumpning förmedelst en lokomobhil omsider tått henne nära fri från vatten, hoppas man, säger stadens tidning, i draget kunna med all utsigt om framgång fortsätta arbetet på sjelfva gasklockhuset, som varit bekymmersammaste delen af gasverksbygget här. iielsingborgs skyttsällskap hade d. 3 d:s målskjutning, vid hvilken 1:sta priset för 32 points tillföll Nils Nilsson från Rågård; 2:dra priset Per Jönsson i Tolarp och 3:dje hr C. Schönbeck. Jägaren Malmgren på Axewold blef fogelkung. Djurplägeri. En insändare i WermlandsPosten ifrar för afskaffandet af det barbariska satt att slagta kreatur, hvilket ännu bibehålles i landsorten, och sålunda beskrifves: Sedan de arma djuren (oxar, kor, kalfvar etc.) blifvit snärjda och kullkastade, börjar en gammal gubbe eller ofta gumma att fumla med knitven och först och främst rista upp dem i hal sen, hvarest luftstrupen uttages och afskäres, hvareiter foderstrupen omknytes med ett band, allt detta under det djuren ännu äro vid lif. Icke sällan händer härvid, att djuren äro så illa bundna, att de, sedan operationen till en del försiggått, slita sig lös från sina bödlar och springa blödande omkring till dess ytterligare rep och linor hinna anskaffas, för att ånyo bringa dem till slagtbänken att der bli återlåtna medelst halsådrornas afskärande. Härvid långpinas djuret, i det man endast så småningom aftappar blodet, för att beqvämt kunna utröra detsamma med mjöl. Så arbetar djuret under fasansfulla läten Y, timma, ja ännu mera, om djuret icke blifvit väl bundet och kan qvarhålles, så allt får gå sin jemna gång. — För att afskaffa detta barbariska slagtsätt, påpekar insändaren det lämpliga sättet att sticka eller hugga djuret i nacken, så att nerven afskäres. Härigenom sluta alla plågor med hugget; djuret nedfaller ögonblickligt, känslolöst i hela kroppen, och blodet rinner af samt kan tillgodogöras vida bättre än vid alla andra pinande slagtmetoder. Etatsrådet Heiberg lär, enl. Flyvepostens uppgift, hafva efterlemnat ett mycketl. vidlyftigt verk, till en stor del af filosofiskt. innehåll. Han har arbetat derpå i fyra år,. och blott slutkapitlet fattas. EE a fr