Falköping eller Stenstorp ärofverkligen också under ! sommartiden de från Göteborg aflägsnaste stationer-: ne, trån och till hvilka några större qvantiteter gods fraktas direkte på jernvägen; de mera aflägsna stationerne, eller närmare kanalen, taga sitt gods sjö1: ledes till Töreboda, och begagna endast den kortare ll: delen af jernvägen från sistnämnde ställe. Härutaf också orsaken hvarföre godståg endast erfordras emellan Falköping och Göteborg, och att ett bantåg upp och ned dagligen, med passagerare och gods, hittills visat sig tillfyllest emellan dessa ställen. Att färre bantåg i år blifvit arrangerade emellan Falköping och Göteborg, bevisar endast, att förlidet års erfarenhet gifvit vid handen, det en del af tågen voro öfverflödiga. Skulle det emellertid visa sig, att ett ökadt antal åter blifver behöfligt, är det ju så uppenbart i jernvägens intresse att arrangera flera bantåg, att det icke torde behöfva antydas att sådant kommer att ske. Södra stambanan från Malmö är endast öppen 6) mil, med öfvervägande passagerare-trafik, och slutar vid en temligen betydande stad, hvilken derjemte har en direkt förbindelse med utlandet. Vid sådane slutpunkter, eller större städer i allmänhet, erfordras, särdeles för passagerare-tratiken, vanligtvis på vissa distanser flera bantåg, än på hela längden af en längre utsträckt jernväglinie. Sålunda, då jernvägen en gång blifver öppen emellan Stockholm och Göteborg, kommer säkerligen flera bantåg att arrangeras emellan stationerna närmast de båda slutunkterne, än utefter hela linien, och då södra stambanan från Malmö blir utsträckt intill Småland, blir troligen ett bantåg dagligen äfven der tillfyllest för den öfre delen at Jlinien, oaktadt någon täflande vattenkommunikation ej der finnes. Köping-Hultjernvägen har tunga bergslags-prodnkter att transortera, men en jemförelsevis lätt materiel hvarmed icke så stora bantåg som å statsbanorna kunna fortskaffas, hvilket troligen der föranleder de dubbla bantågen dagligen. Gefle-Dahla-jernvägen har under sommartiden sin betydliga trävaru-trafik, och banan har branta stigningar (1 på 60), hvadan äfven der erfordras många tåg för de tunga effekternas fortskaffande. Flera eller färre bantåg kunna sålunda vara beroende såväl på myckenheten af passagerare eller gods, som banans och materielens konstruktion, jemte flera andra omständigheter, hvadan en jemförelse emellan bantågens antal på särskilda banor, utan öfvervägande af alla de förhållanden, som derå kunna inverka, icke låter sig göra. Slutligen anser jag mig böra förklara: det trafikstyrelsen vid vestra stambanan är tacksam att få emottaga befogade anmärkningar, de der framställas af intresse för trafiken, samt till vinnande af möjligen behöfliga rättelser, och icke endast af klanderbegär, vare sig af pressen eller af trafikerande, och att styrelsen dervid fäster allt det afseende, som med jernvägens och det allmännas fördel är förenligt. Långt ifrån att sålunda vilja förneka, om sådane befogade anmärkningar framkalla arrangementer för trafiken, skola vi med nöje sådant erkänna; men att de nu pågående godstågen blifvit arrangerade tillfölje af Goteborgs-Postens artikel för d. 13 d:s, kunna vi, på sanningens bekostnad, ej vidgå, enär dessa godståg tillkommit helt och hållet tillfölje af trafikens kraf, och voro arrangerade förr än nämnde tidningsartikel var oss bekant. Göteborg å Jernvägsbyråen d. 26 Juni 1860. C. E. Norström. Ehuru åtskilligt kunde vara att anmärka mot dessa rätt intressanta jemförelser, nedlägga vi dock nu pennan sedan vi en gång uttalat hvad vår pligt böd oss. Vi fästa oss ej vid, antingen de efter vår första anmärkning vidtagna förändringarne varit redan förut Beslutade, eller ej. Hufvudsaken var att de vidtogos, och detta utgör äfven det bästa beviset på, att våra anmärkningar voro befogade och ej dikterade af klanderbegär. Teater. Det å Mindre Teatern af danska skådespelaresällskapet sistl. Tisdags afton gifna stycket Kjerlighed uden Strömper at Wessel väckte, såsom det förtjenar, rättvist bifall — å deras sida, som kunde följa med den danska, något gammaldags versen. Denna dräpande satir bör äfven, för att kunna riktigt klart uppskattas, betraktas i jemförelse med den tid och de sceniska förhållanden hvilka den afser att persiffloera. Den tyska sentimentala romantiken häde då innästlat sig å de flesta länders skådebanor, från hvilka man fick hålla tillgodo med den ena orimlig heten efter den andra. Då alla andra folk: och tiders klassiska dramatici hemtat det sed liga innehållet i sina arbeten ur det folks eget sjelfmedvetande, till hvilket de talade såsom en Sophokles, Shakespear, Moliere Corneille, Calderon m. f., gingo åter dess: hrr romantici ut från ett genom retlexior frambragt konstideal, och deras ämnen, dera: former voro, liksom deras sedliga principer Ardate acentliga mening HNnfonna. 12. allde