Från Utlandet. Uppmärksamheten för dagen fästes före trädesvis vid Cavours svar på Thvuvenels a oss förut i utdrag meddelade not. Genasi efter emottagandet at denna, sammantvadde Cavour med KRicasoli och Farm, då det beslöts att låta allt bero på befoikmngarnes omröstning. Cavours svar är värdigt och tillbakavi ar fömodigt gjorda anspelmngar. Det fulistanaiga ulintergorandei, heter det, uf Österrikes inHytande på högra Postranden, borttagandet al hvarje tanke på restauration och slutligen en Komagnan tillförsäkrad verldslig och frisinnad regering äro omätliga fordelar. Det är derfore ock sannolikt, avt om denna lösnmng blitvit foreslagen i Augusti, skulle den antagits, om än ej med entusiasm, likväl utan någon motstratvighet å Meilanitaliens sida. Forhållandena äro nu ej mera sådana. Det är ej tvifvel underkastadt, avt Frankrikes torslag skulle i Toskana och Romagnan stö.a på de allvarhgaste hinder, hvilka den kong. regeringen ej vågar smickra sig med att kunna otvervinna. Belolkningarre i dessa trakter styras, sedan mer än en månad tilbaka, af en natiounal-regering, hvilken föorståti att med måtta och klokhet förena den eldigaste patriotism. Denna Mellanitaiiens hållning har vunnit erkännande i hela Europa. Man fann derat, att medvetandet af, avt nu nu kunna förfoga öfver sitt ode, starkt utvecklat sig hos dessa betolkningar. Detta medvetande stärkte. än vuerligare genom den kej-erliga regeringens upprepade formligu försäkringar, avt aldrig vilja medgitva det en styrelse med våld påtvingades. Vid betraktandet at detta sakernas läge måste Sardinien inskränka sig till att meddela de Mellanita ienska regeringarne de franska förslagen. Men det ar knappast sannolikt, att de tolkvalda regeringarne ofvertaga ansvarigheterna för ett så vigugt, dessa folks öde bestämmande steg. Ideen om ett vikariat med den romerska kurians omedelbara ingripande i den inre förvaltningen skulle ånyo drifva dessa befolkningar till ett obeti-gadt motstånd. Man skulle endast med våld kunna påtvinga dem en sådan styrelse. Vid en folkomiöstning skulle detta torslag knappast erhålla en enda röst. Derom kan ej finnas det ringaste ;vilfvel. Det är dessutom uppenbart, att den helige fadren ej skulle kunna ingå på denna kombination, huru gerna han än skulle vilja bevara sina rättigheter och ej förminska siu nfÅytande i Italien. Den kongl. regeringen har, hvilket svar Mellanitaliens stater än må afgitva, på förvand förklarat sig utan förbehåll antaga dem. Förklarar Toskana sig för bibehållandet at in, autonomi i form af en söndrad stat, så kall Sardinien ej allenast icke motsätta Big örverkhgandet af denna önskan, utan öppet nedverka, att öfvervinna de svårigheter, på vilka denna lösning skulle kanna stöta, och orebygga de ogynnsamma tillfälligheter, som unna tfvlja. Sardinien skall förfara på samma sätt red Paemagmnan hartimdaonana Dan 43 Ur