säng till hälften twppbrunnit: förklarande Larsson att hvarken han sjelf eller någon af hans folk, honom veterligen, om Lördagen varit uppe å vinden, hvilken at dem sällan begagnades, men att, efter hvad Larsson hört uppgifvas, arbetskarlen Petterssons hustru skulle om eftermiddagen gått upp på vinden och dervid haft ljus med sig, hvarförutan Larsson förmenade det antingen hustru Pettersson, eller hennes man borde bäst vara i tillfälle att lemna upplysning hvem som den dagen varit uppe å vinden, enär det af makarne Pettersson bebodda rum vore beläget alldeles intill trappuppgången till vinden, hvarför ej vore någon dörr, utan istället ett skåp stående i dörröppningen, hvilket skåp, för hvarje gång vinden skulle besökas, måste bortflyttas, och att således hustru Petterson, som hela dagen varit hemma i sin bostad, ovilkorligen borde batva hört om någon ifrågavarande dag varit uppe 1å vinden. Arbetskarlen Pettersson, härefter hörd, sade sig ej kunna lemna någon upplysning om eldens upp: komst, enär han, som väl varit hemma en stund på eftermiddagen, men straxt derefter bortgått till sitt arbete, först hemkommit sedan elden redan blifvit släckt; uppgifvande Pettersson, att han, som jemte hustru och barn bebodde endast ett rum uti berörda lägenhet, hade sin lösegendom försäkrad i Städernas Allmänna Bolag för ett belopp af 1,200 rdr rmt. Hustru Pettersson förnekade att hon iftrågavarande dag varit uppe å vinden, dit hon ej heller hört någon uppgå, samt att hon först genom skrik och rop att elden vore lös erfarit att eld utbrutit å vinden, då bon skyndat dit upp, der undermachinisten Nordlind med biträde af avdra personer då som bäst hållit på att dämpa elden. Härefter förhördes bemälde Nordlind, hvilken varit den som först bemärkt elden och genom hvilkens rådighet och raska beteende en stor olycka blitvit afvärjd, men ej heller han kunde lemna någon upplysning om eldens uppkomst i vidare mån, än att, sedan han frun förstugan hört sprakningar och buller å vinden, Nordlind sprungit dit upp, då han funnit det brinna i golfvet i ett hörn å vinden och lågorna redan böriade att slå upp emot taket. Nordlind hade då genast skyndat etter en spann vatten samt slutligen med biträde af andra i huset boende personer, lyckats släcka elden, hvilket Nordlind ansåge hafva varit omöjligt, ifall densamma ej, på sät som skett, blifvit af honom varsnad, innan den hunnit gripa vidare omkring sig; förmälande Nordliund. på fråga, att han ej kuunat förmärka, på hvad sät elden uppkommit eller blifvit anlagd, men att den: samma ej kunnat komma från den å vinden befint liga skorstenspipan, enär denna vore belägen i et motsatt hörn af vinden mot det der elden utbrutit eller i taket till makarne Petterssons rum. Öfriga till upplysning i målet inkallade persone kunde ej heller lemna besked om orsaken till upp komsten af elden och förnekade att hafva om Lör dagen varit uppe å vinden, Poliskammaren, som föreskref att värdering i makarne Petterssons lösegendom skule genom veder börandes försorg verkställas, utställde undersökningei att åter förekomma den 14 i denna månad, då ar betskarlen Pettersson och dennes bustru skulle, vic laga påföljd, iakttaga personlig inställelse och Åkla garen halva inkallat öfriga wll upplysning i måle tillgänglige -personer. —SLLL mouww. vare vu RR