Article Image
imnskranker adeln IMYIu UVI vVB BLT — Times förlöjligar med stor skärpa de skäl som parisertidningarne använda för Savoyens och Nizzas införhtving, t. ex. det, att sansculotterna 1792 blefvo så gynnsamt emottiagna i Savoyen. De hade ätven kunnat framhålla den lilla omständigheten, att fransmännen år 1792 ropade: vive la liberte, något som nu ej gerna skulle ske ostralladt. Tidningen lägger vidare den franske kejsaren på hjertat, hurn den ära han skördat art italienska fälttåget skall förblekna, när han nu vill rycka till sig ett litet obetydligt bergland, medan han förut prålat med sin oegennytta. Vi kunna ej tro, slutar den, att Lord John wussel skall nödgas påminna franske kejsaren om 42:dra artikeln i Wienerkongressens tredsfördrag, som garanterar neutralteten åt provinserna Chablais och Faucigny och hela 5avoyens territorium norr om Udine, och ställer dessa provinser under stormakternas skydd såsom H. M. Konungens af Sardiniens egendom. Emellertid fortgår franska regeringen obekymradt i sin politik. Man omtalar redan, det befallning blifvit utdelad at inrikesministern, att hopsamla alla handlingar och dokumenter, som röra de fordna departementerna vid Alperna och Mont-Blanc. Hr Francqueville nämnes nu som KRouhers efterträdare 1 handelsministeren. — Ett dekret har ottentliggjorts, enligt hvilket sjöministern erhållit en utomordentlig kredit af 147,300 fres för inrättande af en flytande korrektionsanstalt i hamnen vid Brest. — De allt mera oroande underrättelserna om storhertiginnan Stephanies af Baden helsotillstånd ha förmått kejsaren att skicka sin egen lifmedikus, herr Uorvisart, till Nizza — Hertigen af Malakoff har gilvit en stor din6r, hvilken bevistades af Changarnier. I ett bref från Rom af den 22 dennes meddelas: General Goyon tyckes alldeles icke hafva för afsigt att lemna staden. Man påstår nu, att, i händelse franska trupperna utrymma Rom, skall påfliga styrelsen upprätta en garnison af 4,000 man linietrupper och 3,000 karabinierer. Regeringens politik är ännu att sätta sig helt och hållet till motvärn. De kardinaler, som omgifva påfven, hålla honom fast vid denna tanke. De uppmuntras dertill af de talrika bref, som de erhålla från utlandet. Romerska adelns adress har varit offentliggjord i den otffciela tidningen. — Den österrikiske fällmarskalkslöjtnanten von Mayerhofer har öfvertagit befälet öfver hela den påfliga armeen. Den helige fadern säges nu äfven ha antagit neapolitanska konungens anbud om hjelp, men endast i fall allvarsammare händelser skulle inträffa. Den kejserliga Österrikiska regeringen slår nu döförat till åt de personer, som uppmana henne, att sälja Venetien, men den tiden är säkorligen ej långt borta, då hon skall nödgas med allvar lyssna till deras råd, som vilja henne väl. Österrike vill ej sälja Venedig, emedan det vet, att afyttrandet af en provins skulle utöfva ett utomordentligt dåligt intryck på de andra provinserna samt framför allt på södra Tyrolen och Ungern. Stora truppkorpser hafva nyligen blifvit afsändaull Venetien, men förstärkandet af den österrikiska armeen derstädes må snarare betraktas som en försigtig än offensiv åtgärd. Under de sista da: garne hafva några utaf ledarne för de politi ska demonstrationerna i Treviso, Venedig, Padua och Verona blifvit arresterade, och Ga: zetta di Venezia har tillkännagifvit, att Re. geringen har beslutat med ytterlig stränghet straffa alla dem som hädanefter skulle 1få det orådet att vilja störa det allmänna lugnet. Från Spanien berättas, att påfliga nun. tien i Madrid värfvar derstådes frivilliga för den påfliga armeen, etc. De spanska lagarne förbjuda strängeligen dylika värfningar; efte afrikanska kriget skall det säkerligen ej sak nas frivilliga i Spanien, men regeringen skal dock svårligen medgifva sådana värfningar alldenstund hon ej har lust, att ,uppmuntra demonstrationer, hvilka endast skulle uppväcks Frankrikes och Englands misshag. I Konstantinopel hafva listor cirkulera för tecknandet af bidrag åt emigrerade Tscher kesser. Redan hafva mer än 100,000 piastei blifvit tecknade. I Lissabon öppnades d. 26 dennes Cor tes-sessionen; konungen tillkännagaf i sit trontal, att Portugal befinner sig på vänskap FE a

3 februari 1860, sida 3

Thumbnail