4 . liksom ett museum, som xayit det er da i sitt slag, eller ett bibliotek af dyrbara och icke kopierade manuskripter hade plötsligen blifvit förstördt. Lord Macaulay beskrifver för oss, i sin historia, revolutionen och Wilhelm den tredjes historia. Vi veta alla huru ypperliga och målande dessa skildringar äro och likväl ar det sannolikt, att författaren icke kommit till den period, han isynnerhet studerat och som han skulle behandlat med den mest fulländade talang. Om döden hade skonat honom till dess han hunnit att skildra Marlboroughs krig, det Hanoverska husets uppträdande på tronen och Walpoles styrelse, att bedömma litteraturen under drottning Annas tid, samt att teckna de amerikanska koloniernas uppkomst och tillväxt, så skulle vi hafva ägt taflor ändå ypperligare än de, som föresvälla Jakobs fall och kampen mellan Wilhelm och den franske kungen. Alla de under så nånga år hopsamlade materialierna ha försvunnit, ty de voro förvarade i historieskritvarens hufvud. -Macaulays skildringar likna ingalunda en vanlig författares anmärkningart, ty de bestå icke endast i isolerade fakta utan i analogier, paralleler och snillrika kombinationer som ingen annan skulle kunna fullfölja än han sjelt. Det är icke allenast England, som förlorat honom. Hvad som isynnerhet länder den döde till ära är att hans förnämsta verk lästes lika mycket och studerades måhända ännu mera utomlands än i England. Vi engelsmän hade förut ganska god reda på vår revolution och på den anda hvari den utfördes, ehuru Macaulays historia sade oss mycket som var nytt, men för de utmärktaste män på kontinenten ställde den sakerna i ett nytt ljus. De begge delar som skildra Jakobs felsteg och fall, utkommo, då Europa nyligen varit skakadt af en revolution och då en kort tids anarki skulle efterträdas af den mest tryckande och skoningslösa despotism. De som voro vanda att anse medlemmarne af venstra sidan i Ludvig Philips kammare för de enda verkliga representanterna för de liberala principerna, och insurrektionens heliga rättigheter för de bästa medel att afhjelpa politiska missförhållanden, läste med förvåning och glädje historien om en revolution, som utfördes utan blodsutgjutelser och proskriptioner, i enlighet med sekelsgamla former, af män, som aldrig för en enda timma förverkade rätten att kallas konservativa i detta ords egentliga bemärkelse. Detta Lord Macaulays arbete kallar en tysk författare en oumbärlig handbok för dem som studera friheten, ett loford som är väl förtjent. I vår tid har ingen bok haft så stor verkan på andra nationer, ingen har gifvit dem ett så sannt begrepp om Englands moraliska storhet, och ingen har bättre förmått att sätta svärmarne och revolutionsmakarne 1 misskredit. Detta lands historia blir alltmer och mer verldens centralhistoria, den urkund som alla nationer böra granska och studera. Den engelska folkstammens spridande kring jordklotet och vår store nationelle poets snille ha gjort den moderna verlden lika bekaut med vår medeltidshistoria, som den gamla var med Trojas och Thebes krig. Någonting dylikt uträttade Macaulay genom sina historiska arbeten. Hans skildring af revolutionen, och hans skizzer af Indiens eröfrare, kastade ett klarare ljus än någon annan under vår tid författad skrift öfver det engelska väldets tillväxt. I honom förlorar fäderneslandet icke endast en, som undervisat det, utan en, som inpräglade i verlden dess anspråk på att vara ett ljus bland folken.