de polhtiska ställningen, utan att dertöre behöfva kasta en utmaningshandske till den annorlunda tänkande. Ränteoch Kapitalförsäkrings-anstalten i Göteborg. Vi äro i tillfälle att kunna meddela den berättelse om denna anstalt, som afgafs vid sparbankens allmänna årssammankomst den 28 sistl. April, hvarvid vi anmärka att de under året upplupna räntornas ringa belopp berott derpå, att allra största delen af insättningarna skett långt fram i December månad; berättelsen lyder sålunda: Ränteoch Kapitalförsäkrings-anstalten i Göteborg, hvars styrelse enligt af Kongl. Maj:t den 30 December 1857 i nåder faststäldt Reglemente, till en början utgöres af Sparbankens direktion jämte fyra särskildt invalda ledamöter, började, efter vidtagande af nödiga förberedelser, sin verksamhet den 1 Juli år 1838. På åtta särskilda insättuingsdagar, insattes under förflutna året, det första af anstaltens verksamhet, i 111 särskilda poster 12,995 Rdr Rmt, hvaraf med afseende på lifränta för 28 personers räkning Rmt Rdr 4,465, , , kapital-utbetalning vid viss tid för 83 personer till belopp af 8,530, hvaribland för 4 personer förbehåll blifvit gjordt om insatsernas återbetalande vid dödsfall. Derigenom att Göteborgs Sparbank bestridt alla med anstaltens stiftande och förvaltning förknippade omkostnader, hafva de under året upplupna räntorna kunnat oafkortade tilläggas reservfonden till ett belopp af 64 Rdr 48 öre, som lagdt till ofvannämnda under året insatta 12,995 Rdr, hvilka vid årets slut blifvit till besparingsfonden öfverförda, ger summan af anstaltens tillgångar vid slutet af år 1858—13,059 Rdr 48 öre Rmt, for hvilka medel Göteborgs Sparbank ansvarar. Denna början ehuru tämligen anspråkslös, gifver vid jemförelse med andra liknande inrättningar ingen anledning till misströstan, särdeles då man tager i betraktande den föga gynnsamma tidpunkt, vid hvilken Ränteförsäkrings-anstalten fick börja sin verksamhet. Visst är likväl, att insättningarnas slutsumma och än mera delägarenas antal skulle blifvit vida större, ifall inrättningens stora värde varit mera allmänt insedt. Under sådana förhållanden kan man visserligen påräkna ett säkert om också långsamt framåtskridande; men direktionen finner häruti en anledning att till alla, som uppfatta och erkänna de stora fördelar som Ränteoch Kapitalförsäkrings-anstaltens anlitande har med sig, ställa en vördsam uppmaning att med eget föredöme och andras uppmuntrande befordra dess utveckling och tillväxt. Öppen såsom Anstalten är for alla, lärer knappt någon finnas, som icke för egen eller andras räkning har goda skäl att begagna sig deraf. Litet kan menniskan sjelf beräkna den ställning, hvari hon till slut kan komma; än mindre kan man i afseende på andra, som stå en nära, hafva någon visshet att icke den rika afkastning, som en liten del af den närvarande tidens öfverflöd framdeles kan under en lång följd af år gifva, en gång blir en efterlängtad hjelp i verklig nöd. — Göteborg den 28 April 1859. Eric G. Lindström. R. Koch. Ed. Magnus. James J. Dickson. August Kobb. C. E. Billqvist. P. Hammarberg. J. Wennerberg. Oscar Andren. Ferd. Körner. FF. A. Weinberg. Will:m Lyon. Detl. Odelstierna. G. T. Bolander. C. W. Hultgren. Fr. Th. Blomstrand. Olof Bahrman. Teater. Hr Roos gaf i går sin sista representation, till hvilken en talrik publik hade infunnit sig. De lifliga bifallsyttringarne utvisade, att publiken var nöjd med sin afton. Vid representationens slut framträdde hr Roos och tolkade med några passande ord sin tacksamhet mot Göteborgs publik för den uppmuntran och det välvilliga öfverseende. som