om, att här finnes en publik, som skall veta att erkänna och uppskatta hvarje redlig sträfvan. Inom hr R:s sällskap finnes — att döma allenast efter gårdagens representation — icke den skarpa skilnad emellan förmågorna, som så ofta på ett störande sätt gjorde sig märkbar hos ett förut här varande skådespelaresällskap ; tvärtom synes här just jemnheten bidraga till det helas lyckliga utgång. Felsheims husar är ett stycke som särdeles väl lämpar sig för hr R:s sällskap. Få, om ens något, landsortssällskap torde bland de qvinliga sujetterna hafva så goda resurser att framställa ett par unga, älskvärda fast något lättsinniga pager och en så intagande Mathilda. Då rolerna med mycken urskiljning bhfvit utdelade, ingen kostnad sparats för att göra kostymerna vackra och trogna, då samspelet var mycket godt och rolerna förträffligt inötvade, så var det ej underligt att publiken visade sig belåten med det ganska goda stycket. Att sångpartierna ej alltid gingo så jemt som önskvärdt varit, torde få tillskrifvas obekantskapen med theatern och ovanan att begagna annan orchesteranförare än sällskapets egen instruktör. Sådant skall nog snart förbättras, då röster ingalunda fattas. — Det är dock, hvad Felsheims husar vidkommer, rätt ledsamt att vi icke kunna skänka utföraren af titelrolen (hr Tillqvist) första priset, utan måste gå förbi honom för att gifva det åt ene pagen (m:sell Roos). Vi anse hr T. icke hafva så alldeles rätt uppfattat den gamle rättframme krigaren: karakter. Denne varmhjertade, erkännsamme, konung och fosterland till sista blodsdroppan hängifne, grånade krigare, borde aldrig kunna skörda så många skrattsalfvor från tredje raden; dertill är han aldeles för god. Säger icke äfven Agatha — fast man just icke annars kan lita på en bedagad guvernants omdöme om sin förlorade älskare — att han har en ädel hållning, eller något dylikt. Denna vink från förf. borde ej lemnats utan uppmärksamhet. Hans rättframhet kan alltför väl paras med lugn och ädel värdighet. Det illa tänkta återseendet af Agatha och uppväckandet af den gamla kärleken, står helt och hållet för författarnes räkning och är en oskön utväxt på den eljest rätt täcka plantan. Så som hr T. uppfattat rolen, utfördes den dock konseq vent. Det lif, den friskhet och uppsluppenhet, som utmärkte pagen Blumenthal, göra m:sell Roos all heder. Många ypperliga ögonblick gifva oss rättighet att för framtiden hoppas rätt mycket af henne. En referent kan dock ej gerna låta bli att vara litet kitslig: således få vi anmärka det opassande för en page att stå inför sin monark med hatten på. Om äfven den plötsliga öfverraskningen i första minuten kunnat ursäkta sådant, ja, till och med göra det helt naturligt, så borde dock nästa minut försonat hvad den förra bröt. Detta är dock en småsak; så ock den besynnerliga tilldragelsen att bajonetten af en promenerande krigares gevär kan oupphörligt synas öfver en mur, den ej ett par fångna unga krigare anse sig kunna öfverklättra, äfven fast friheten vinkar bakom densamma. Pagen Blumenthals kamrat, Carl Felsheim (m:sell Eklund), förtjenar äfven en mention honorable för sitt goda spel. Vi äro öfvertygade att publiken med nöje skall vid tillfälle åter göra bekantskap med de båda älskvärda ynglingarne. — Hr Happe var, som Fredrik II, mycket troget maskerad och uppbar sitt parti ganska! godt. Der alte Fritz var visserligen en skarp snusare; men måtta i allt på scenen! De minuter, under hvilka körer sjungas till hans ära, skulle vi heldre se honom använda ill detta djupa begrundande, uti hvilket han så ofta framställes, än till lyssnande på sånren, hvilken, såsom blott en theatereffekt, pgentligen ej angår honom. De öfriga rolera utfördes äfven godt, och det fanns icke någon som ej hade sina ganska lyckade ögonblick. Att publiken ej så ofta gaf sitt bifall illkänna, torde tillskrifvas vanan att i början ch till dess omdömet hunnit stadga sig vara parsam med den varan. Till slutpjes gafs, om ofvan är sagdt, Heibergs bellmans-situaion Ulla ska på bal.s Vår tid medgifver ej tt vidlyftigare yttra oss om utförandet af lensamma. Alltnog, mamsell Hammarquist var n rätt behaglig och modererad Ulla Winblad. Costymerna voro trogna och smakfulla, sånen gick förträffligt och det hela var ganska ——— f-— brio kos SR MMS AA oo — ör Am Ko ga berättelserna i gamla familjearkiver samt hvad OM närmare Andsick don une Al fe oo oo AS OO -— hi Ya