radt grönt taft och i allo ej präktigare än mången enskilds. Öfver en bureau hänger ett slags skåp af ek, arbetadt i Götisk stil å jour som tillåter att åtminstone gissa hvad som döljes derigenom, och när dörrarne uppslås, ser man Hertiginnans Fru Moders bröstbild målad efter döden, med hufvudet hvilande på kuddar. Det är en vacker pietet att liksom för hvardagens mångahanda olikartade bestyr undangömma hvad man endast uti en efter föremålet lämpad stämning vill betrakta. Midt emot denna tafla hänger en annan, föreställande den saknade modrens sängkammare, det rum och den säng der hon afled och hvad öfrigt omgaf henne i de sista stunderna. Inom sängens sparlakan på teckningen synes ett porträtt af den älskade dottren. Ifrån sängkammaren och bredvid sängalkoven går en vindeltrappa direkte upp i Hertigens skrifrum, utgörande den dagliga kommunikationen emellan de höga makarne. Innanför sängkammaren och det sista rummet af palatsets facade mot strömmen, är Hertiginnans boudoir, arbetsrum eller hvad man vill kalla denna lilla förtjusande helgedom för egarinnans ensamma stunder och der hon samlat omkring sig allt hvad som är henne kärt och minnesvärdt, såväl från hennes första barndom som sednare tider. Detta kabinett är klädt med purpurbruna tapeter; möblerna, dels af jacaranda och dels af bois de boule, äro hvar i sitt slag dyrbara så till arbete som trädslag. Klädseln är af hvitt och rödt siden, äfvenså fönstergardinerna. Här sitta porträtter af Hertiginnans föräldrar, af modren, ett skont och snillrikt fruntimmer, porträtter i åtskilliga exemplar af Hertigen af Östergötland och Hertiginnans broder, Prins Nicolaus af Nassau, samt af öfrige syskonen, deras barn och andra anhöriga och vänner. Den Heliga Skrift i praktfullt band med Herti