Att det antagna förslaget medför en större enkelhet vid vallängdens uppgörande, är ostridigt. Visserligen vore enligt Kommitterades förslag lätt nog att, när de röstberättigades antal är gifvet, i proportion efter talen 10, 12, 15, 20, 30, 60 uträkna det antal personer som hvardera skola hafva 6, 5, 4, 3, 2, 1 röster; men härmed hade man endast en ringa del af arbetet undangjord. Man skulle nemligen helt vist varit nödsakad att, sedan summan af skattebeloppen blifvit för hvarje särskild person uträknad, uppgöra en längd öfver alla röstande, ordnad efter skattebeloppen.. Detta synes skola ha varit enda sättet att vinna en klar öfversigt öfver de röstandes rätta fördelning i klasser. Mindre vigtig är den anmärkningen att den icke obetydliga tid, som måste förflyta emellan vallängdens uppgörande och sjelfva valets förrättande, lätt kan föranleda ett mindre fullständigt uppnående af Kommitterades hufvudafsigt att jemnt fördela rösträtten mellan de olika klasserna, emedan dödsfall eller andra under tiden inträffade förändringar kunna åstadkomma en betydlig rubbning af den åsyftade likformigheten. Till slut meddela vi en sammandragen öfversigt af herr Renströms af pluraliteten godkända förslag till valordningsskala. Till o. med 25 rdr skatt ger 1 röst med en afgift af: — 50 50 x 2 röster 2— 100 p 3 4: 50 150 , 4 o ; 8. — 200 ox 5 12: 50 300 , 6 , 18. — 400 ; x Too 22: 75 500 , 8 30. — 800 ox 9 o 38: 25 öfver 800 , 10 47: 50 Vetenskapsoch Vitterhets-Samhället. Vetenskapen låter i våra dagar icke fastkedja sig vid högskolorna, utan banar sig på tusende sätt väg till regioner, för hvilka hon förut varit fullkomligt främmande. Och hon j är välkommen öfverallt, ty hon har lagt bort den afskräckande högtidligheten och de stela fasonerna, och innan man vet ordet af, är man bekant med henne. En af forntidens greker sade: lärdomens rötter äro bittra, men frukten ljuf. Det tycks som om man nu förstode att lägga rötterna afsides och blott servera allmänheten med frukten. Så har det också i denna stad under det förflutna året funnits de, som med berömvärd ifver verkat för kunskapsljusets spridande bland allmänheten. Göteborgs Vetenskapsoch Vitterhets-samhälle har neml. hållit ett visst antal föredrag, af hvilka de flesta lifligt intresserat talrika åhörare. I Tisdags afton ägde ett dylikt rum på vanligt ställe. Dagens talare var Prem.-Löjtnant Gadelius och ämnet för föredraget astronomi. Det talrika auditoriet fick fägna sig åt ett sällsynt ledigt framställningssätt, hvars enkelhet och tydlighet förtjenar allt erkännande, om än en viss förkärlek för den franska seminologien stundom förspordes. Den berömvärda redan och klarheten i framställningen gjorde, att någorlunda uppmärksamma åhörare kunde återvända med ett icke så obetydligt förökadt kunskapsförråd. Hos Herr G. torde dock den anmärkningen kunna göras att han valt ett för rikt ämne för detta föredrag: astronomiens historia, astronomiens indelning, fixstjernorna, stjernhimlens konstellationer, stjernornas ljusstyrka, färg, storlek, atstånd och förändringar, dubbla och sammansatta stjernor, nebulosor, fixstjernornas och solsystemets egna rörelser, solsystemets bildning, enligt Laplace, -— allt detta och väl mera afhandlades på den korta tiden af tvenne timmar. Universum hade dock ej förtjent att affärdas så knapphändigt. Åt nebulosorna egnade Herr G. jemförelsevis mycken uppmärksamhet. Men månne det ej varit skäl att göra en mera bestämd skilnad mellan en sådan nebulosa som vårt solsystem ursprungligen utgjort, denna droppe i det oändliga verldshafvet, ochfde under namnet töckenstjernor bekanta företeelser på himlahvalfvet, som på