Från. andra kejsardömets dagar. (Öfvers.) På scenen och mellan kulisserna. Den slags lektyr, som utiofvar en smälla skandal, har i våra dagar, och har sannolikt alltid haft, en lidig dragningskraft för den läsande publiken. En intim histöria om det andra kejsardömets Brokiga och glänsande period kunde Qerför ej undgå att slå an, och nyfikenheten blef ännu större, då man på en hyligen. i Parig. utkommen bok å det omslaget i svarta boökstäfver läste försäljning på bangårdarne af.polisen förbjuden. Men aldra störst blef nyfikenheten, då man såg förf:s namn. Vicomte de ; BeawmontVassy är nemligen icke någon ringa persön, hvarken som menniska eller förfatI tare, och om han äfyen i sigtnämda hänseeide ej intäger någon särdeles fråruståerde ställning, så har han dock. skapat. sig ett knamn genom en ej gbotydlig mängd histo: riska och litterära arbeten. Han har bland annat skrifvit en Sveriges historia efter Karl den tolfte, som utgör den vigtigaste källan för fransmännens kunskap om Sverige, och som röjer. mycken sympati för detta land. Han var medlem af statsrådet under Napoleon II och ehuruväl han icke egentligen tillhörde den intima hofkretsen, hade han dock otvif. velaktigt, tillfälle att nära håll se mycket; som den stora allmänheten aldrig fick veta något om. Förf har i detta och i några föregående arbeten ögonskenligen föresatt sig det stora målet att lemna efterteriden en trogen bild af sin samtids lif och seder; och om: hän också ej kan sägas hafva löst denna uppgift fullständigt, så innehålla hads böcker dock vigtiga bidrag dertill, hvarjerite de äro rika på pikanta detaljer och besynnerliga anekdoter, samt tjena att bekräfta hvarjehanda hemlighetsfolla förhållanden, som opinionen ej rätt vetet-huru-den skulle uppatta. För det imperialistiska partiet och dess hufvudmän är boken sannolikt ej särdeles välkommen, eburu kejsaren alltid omtalas med aktningstullt erkännande, ja till och med tillgifvenhöt, liksom förf. äfven har alltför mycken hederskänsla och god ton att göra ig till ett eko af .de både löjliga öch skamga, men alltid lögnaktiga, af hatet och skandalen födda historierna-om kejsåtinnan. Men böhäpartisterna hafva det oaktadt goda grunder att ej känna sig tillfredsställda; ty reee på ade Kidorfia omnämner den högtidliga protest som konunj vij olland Ed sit tronafsägelse oddo sig a od lägga ivHsagå arkiver möt de artvingar som drottning Hortense hade gifvit honom:-Detta dokument har visserligen i senare ti blit. vit borttaget och tillntetgjordt, men dess förra tillvaro är i alla händelser fulkomligt konstaterad. Deremot finnes ännu det bref som konung Ludvig 1831 skref till påfven i anledning af öbroreg i Roniagha, i kvilket drottning. Hörtenses båda söner hade tagit verksam och personlig del. Häri förne han met energi och ör grad äf vältålighet att vara fadet till dessa söner. Mitt af sorger redan så uppfyllda lif, skrifver konungen, skulle då ännu hemsökas af den största af alla smärtor, den att erfara att en af de mina har kunnat glömmå alla de bhevis på godhet, hvariaed ni öfverhopat min olyckliga familj. Det olyckliga barnet) är ) Den äldre prinsen Napoleon blef dödligt sårad i träffningen vid: Forli. sd G