oktober, som är mest märkligt. - Då det
emellertid torde finnas en eller annan, som
icke vill tro att något godt kan komma
från det hållet, må det tillåtas oss att an-
föra ett yttrande, som förekommer i den
franska tidningen lu Prosse. Detta yttrande,
som berör frågan om krig och fred, eger
helt visst icke ringa betydelse, då den an-
förda tidningen anses vara den franska utri-
kesministerns, hertig Decazes, organ. Arti-
keln lyder sålunda:
I vårt förhållande till utlandet har det — vi
kunna med glädje konstatera det — visat sig en
lugnare stämning. Med Italien stå vi fortfarande
p den vänskapligaste fot och på andra sidan af
yren6erna gör sig uppenbarligen en fredlig
tendens gällande, liksom derstädes herrskar en
uppriktig önskan att se ett beklagligt missför-
ständ röjdt ur vägen. .
I Tyskland visar sig en långt gående, nåstan
till courtoisie gränsande moderation i det språk,
som föres till och med i den hittills mot Frank-
fike mest fiendtliga delen af pressen. Så står
situationen för ögonblicket. i kuona försäkra
att sedan det sista kriget har Frankrikes förhål-
lande till de öfriga nationerna aldrig varit bättre,
Visserligen fattas det ännu mycket innan vi
hafva åter intagit den plats, som oss tillkommer
i det europeiska samfundet, men vi hafva dock
öfverallt väckt förtroende till vår fredliga poli-
tik. Äfven der, hvarest man har varit mest
böjd för att misstänka Frankrike; börjar man
nu medgifva att det hållit sig främmande från
okloka utmaningar och från obetänksam upp-
brusning. Man t rjar inse att Frankrike endast
eftersträfvar dem äran att vara sin pligt troget
och betraktar den seger såsom störst, hvilken
det skall söka att vinna öfver sig sjelft.
När Frankrike öfvervinner sig sjelft i så
måtto, att det tyglar sin ömtöllga natur och
uppgifver den föreställningen att det är verldens
största nation, när det icke längre är nog dår:
aktigt att skylla alla de lidna nederlajen på
förrädert; när det börjat egna mera uppmärks
samhet åt händelser och förhållanden i utlandet,
när vi lagt band på vår lust att understödja de
svaga, hvilka bli otacksamma, så snart de
blifvit starka — kortligen, när Frankrike blifvit
mera praktiskt, såsom dess granne på andra si-
dan kanalen, då skola vida större resultater upp-
mas, än om vi segrat i två stora drabbningar.
När våra nederlag hafva gifvit oss:den lärdo-
men, som vi hafva så svårt att få in i våra huf-
vuden, att vi icke äro oöfvervinneliga och vi
klart inse att vi göra oss löjliga genom att
spela riddare å la don Quixote, så kunna vi kom-
ma till att välsigna de nederlag, som vi hafva
att tacka för denna lyckliga förändring i vår
andliga natur.
Den bekante författaren Edouard Labou-
daye har i ett bref till Journal des Debats
uttalat såsom sin åsigt, att den franska na-
tionalförsamlingen är oförmögen att kunna
åstadkomma en definitiv korstitution. Hr L.
föreslår derför nationalförsamlingens upplös-
ning och republikens upprätthålande.
Mellan de båda bonapartistiska tidningar.
ne Soir och Pays har ett meningsutbyte
uppstått angående septennatets förlängning.
Hr de Cassägnac har i Pays förklarat, att
han icke under några vilkor vill gå in på I
septennatets förlängning med en enda dag.
Han fasthåller också den åsigten, att man
redan nu eger laglig rättighet att diskutera
frågan om deh regeringsform, som skall ef-
terträda septennatet.
Hr Emile de Girardins originella påhitt
att gifva ut två tidningar på en gång, af
hvilka den ena, Libertö, skulle föpötda ett
vädjande till folket angående Frankrikes sty- )
velseforim :och den andra, France, skulle re-
kommendera natiovalförsamlingens septenna-
tisation, har misslyckats. Hr Detroyat, re-
daktör för Libert6 och nära befryndad med
hr de Girardin, har bestämdt vägrat att låna
sig till.en sådan plan. 1 ett bref till hr
Detroyat säger hr åe Girardin, att han tänkt
sig förbindelsen mellan de båda tidningarne
såsom möjlig, då enahanda förhållande egt
rum mellan Presse och Figaro, utan att hr
de la Gueronniöre och de Villemessant
voro i politiskt afseende förbundna med
hvarandra. Hr Detroyat vill emeilertid, som
sagdt, icke vara med om något slags allisns
med hr de Girardin.
Tvenne större mäklarefirmor i Paris, Oller
och Cheron, hvilka sysselsatte sig med att
tillhandagå allmänheten vid vadhållningar,
hafva nyligen blifvit dömda till 1,000 franks
böter hvardera, för att de fortsatte sin rö-
relse, oaktadt de redan förut varit åtalade
och dörda för oloflig affärsverksamhet.
x
Enligt uppgift i en amerikansk tidning har
grefve Arnim anmodat en detektiv pölis-
agentur i Cincinnati att uppsöka en sekre- I.
terare Otto von Schmidt, hvilken nyligen j
lemnade Europa och att tillställa honom ett
bref från gretve Arnim, hvari han uppma- :
nas att återkomma till Europa med bref, Ii:
som blifvit tagna ur det tyska ministerarki-
vet i Paris.
Tyska legationsrådet i Lissabon; grefve I
Herman Arnim, har anländt till Berlin med
anledning af den Arnimska rättegången. q
Antalet: i-tyska -riksdagen inlemnade. mo- 1
tioner uppgick dens8 dennes till önikringsj
150, De socialdemokrater, söm för här I.
varande hafva säte och stämma inom tyska jc
deputeradekammaren, äro Hasselmann, Vahl: ,
teich, Reimer, Liebkneckt, Geib och Motte- !
er; Bebel, Most och Hasenclever befiöna sig I
innu i häkte. : ;
koooR a
Gladstone har skrifvit ett nytt arbete om
ritualismen i Emngländ. I denna uppsats
yttrar han att nutidens Rom icke uppgifvit 1
itt kraf på verldsherradöme; för sina poli- a
iska syftens skull griper det in på stats. In