alla land, der den ännu icke är införd. Der
åter. den allmänna rösträtten redan finnes
måste man söka inverka på lagstiftnin-
gen och styrelsen i frihetens och jemlikhe-
tens, i den politiska utvecklingens och den
sociala välfärdens intresse. Arbetarne måste
äfven ordna sig så, att de kunna underhandla
med sina arbetsgifvare såsom lika berättigade.
För hvarje yrke, säges det vidare, bör
finnas en lokal förening, som skall under-
ordnas en högre inom samma industrigren,
och årligen bör hållas en internationel kon-
gress, sammansatt af delegerade från de na-
tionella föreningarne. De särskilda förenin-
garne skola bistå hvarandra i alla ekonomi-
ska tvister, medelst emigrationen åstadkomma
en jemn fördelning af arbetet samt öfverens-
komma om en likformig aflöning.
De arbetare, som satt sig i spetsen för
denna nya rörelse, äro åtskilliga guldsmeds-
arbetare medgoda inkomster. De ha nyli-
gen haft en enskild kongress och utgifva en
tidning, hvilken bland annat innehåller in-
tressanta korrespondenser, särskildt från
England. De hafva föreslagit ett förbund
med de bekanta trade unions i England,
men dessa ha begärt ett års betänketid på
den grund att arbetarne i alla land, utom
England, stå under ledning af politiska agi-
tatorer eller personer, som icke sky våld-
samma åtgärder. Till svar härå yttrar Ge-
nåve-komitn att namnet på det land, från
hvilket framställningen utgått, borde ha för-
hindrat dylika misstankar. Schweiz arbe-
tare, skyddade af vida bättre institutioner
än Storbritanniens, ha länge åtnjutit större
fri- och rättigheter än dem, som de senare
nyligen förvärfvat, och ha aldrig visat sig de
gamma ovärdiga. De tillägga:
Vi äro federalister och icke kosmopoliter;
vi förstå kärleken till det land, den provins,
den kanton, den kommun, den korporation,
till hvilken en man hör. Denna kärlek skall
dock enligt rättvisans lag stå tillbaka för
yttringarne af den federala andan, men också
endast för dem.
En privat depesch från Paris till Augs-
burger Allg. Zeitung omnämner att den fran-
ske gesandten i Berlin, grefve de Gontaut-
Biron, som under någon: tid vistats i Frank-
rike, fått befallning att ofördröjligen begifva
sig till sin post i Berlin. Man sätter denna
order i förbindelse med den Arnimska rätte-
gången.
Det heter att prins Jeröme Napoleon icke
skall -ha förlorat modet till följd af sitt ne-
derlag vid generalrådsvalet på Corsica. Prin-
sen ämnar nu i stället uppträda såsom kan-
didat vid det val till nationalförsamlingen,
som kommer att försiggå: den 18 d:s i de-
partementet Seine et Oise. Prinsens kandi-
datur derstädes understödjes af den förre
kejserlige ministern för de sköna konsterna,
hr Maurice Richard, bekant från prinsens
förvisning från Frankrike 1872 under Thiers
regering... Äfven den gamle Emile de Girar-
din säges skola lemna prinsen sitt kraftiga
bistånd.
Storfurst Konstantin af Ryssland har den
den 10 d:s plötsligt lemnat . Paris, der han
uppehållit sig någon tid. Enligt den offi-
ciösa tidningen Presse hade storfursten för
andra gången blifvit inbjuden till middag
sistlidne söndag hos Mac Mahon samt äm-
nat på aftonen samma dag i marskalkens
sällskap bevista, en operaföreställning, som
skulle gifvas till förmån för emigrerade
elsass-lothringare. BStorfursten telegraferade
emellertid till Petersburg och erhöll oför-
dröjligen pr telegraf det svaret att han så
snart s8om möjligt skulle afresa från Paris.
Mae Mahon och hans fru fingo således gifva
sin middag utan någon storfurste.
Tidningen France lemnar följande slut-
redogörelse för utgången af de generalrådsval,
som den 4 d:s egde rum i Frankrike, De
afgående generalrådsmedlemmarne utgjordes
af 621 republikaner, 105 bonapartister, 300
leyritimister, 895 monarkister, orleanister och
sepvennister. : Af-dem, som valdes ofvannämr
da dag, voro 638 republikaner, 130 bonapar-
tister, 280 legitimister och 304 monarkister,
orleanister och septennister. Bjuttiofyra om-
val måste företagas. Vv
Paul Fövals mycket omtalda tanke att
upprätta en theåtre moral, som skulletjena
till att förädla smaken och hvarifrån hvarje
slipprigt ämne skulle förvisas, har på de min-
dre teatrarne i Paris framkallat en hel synda-
flod parodier; å propos:er och travestier. Så
uppföres på Delassements comiques en pa-
rodi kalla rg archimoral, Vg
stor- lycka, och på en annan scen. gifves
rd alton ett proyerb som heter: Theåtre
Föval par Paul Moral.
Det - hjertliga emottagande, som Thiers
rönt i Italien äfven inom officiella kretsar,
har i Frankrike på flera håll gjort ett obe-
hagligt intryck. Den orleanistiska tidningen
Journal de Paris kallar lika qvickt som elakt
Frankrikes befriare för en politisk Deja-
zet. Presse innehåller en artikel, uti hvil-
ken Thiers framställes såsom Italiens och
Victor Emanuels nedrigasterfiende. Tidnin-
gen yttrar icke utan skäl följande:
uHr Thiers? tidningar vilja göra detta så kallade
triumftåg till en direkt anklagelse emot den
franska regeringen. Under sådana förhållanden
känna vi icke längre og tystnad. Vitillåta
ossfråga: hvilken åsigt hafva väl dessa Manage
organer om sina läsare? Tro de sig kunna in-
billa dem att det var hertig Decazes som förde
det der ihärdiga, mordiska. och pbarmhertiga
kriget mot; Italiens enhet och att det var hr
Thiers som återkallade Orenoque från Civita
Vecchia? Eller månne de kunna öfvertyga någon
menniska om. att den nuvarande presidenten i
den franska republiken är den erkände chefen
för anti-monarkisterna i Frankrike samt att hr
Thiers genom segern vid EN betryggat det
itällonska enhetsverkets. bestånd2.
Huset Rothschild i Paris har nyligen utan