alla land, der den ännu icke är införd. Der åter. den allmänna rösträtten redan finnes måste man söka inverka på lagstiftningen och styrelsen i frihetens och jemlikhetens, i den politiska utvecklingens och den sociala välfärdens intresse. Arbetarne måste äfven ordna sig så, att de kunna underhandla med sina arbetsgifvare såsom lika berättigade. För hvarje yrke, säges det vidare, bör finnas en lokal förening, som skall underordnas en högre inom samma industrigren, och årligen bör hållas en internationel kongress, sammansatt af delegerade från de nationella föreningarne. De särskilda föreningarne skola bistå hvarandra i alla ekonomiska tvister, medelst emigrationen åstadkomma en jemn fördelning af arbetet samt öfverenskomma om en likformig aflöning. De arbetare, som satt sig i spetsen för denna nya rörelse, äro åtskilliga guldsmedsarbetare medgoda inkomster. De ha nyligen haft en enskild kongress och utgifva en tidning, hvilken bland annat innehåller intressanta korrespondenser, särskildt från England. De hafva föreslagit ett förbund med de bekanta trade unions i England, men dessa ha begärt ett års betänketid på den grund att arbetarne i alla land, utom England, stå under ledning af politiska agitatorer eller personer, som icke sky våldsamma åtgärder. Till svar härå yttrar Genåve-komitn att namnet på det land, från hvilket framställningen utgått, borde ha förhindrat dylika misstankar. Schweiz arbetare, skyddade af vida bättre institutioner än Storbritanniens, ha länge åtnjutit större frioch rättigheter än dem, som de senare nyligen förvärfvat, och ha aldrig visat sig de gamma ovärdiga. De tillägga: Vi äro federalister och icke kosmopoliter; vi förstå kärleken till det land, den provins, den kanton, den kommun, den korporation, till hvilken en man hör. Denna kärlek skall dock enligt rättvisans lag stå tillbaka för yttringarne af den federala andan, men också endast för dem. En privat depesch från Paris till Augsburger Allg. Zeitung omnämner att den franske gesandten i Berlin, grefve de GontautBiron, som under någon: tid vistats i Frankrike, fått befallning att ofördröjligen begifva sig till sin post i Berlin. Man sätter denna order i förbindelse med den Arnimska rättegången. Det heter att prins Jeröme Napoleon icke skall -ha förlorat modet till följd af sitt nederlag vid generalrådsvalet på Corsica. Prinsen ämnar nu i stället uppträda såsom kandidat vid det val till nationalförsamlingen, som kommer att försiggå: den 18 d:s i departementet Seine et Oise. Prinsens kandidatur derstädes understödjes af den förre kejserlige ministern för de sköna konsterna, hr Maurice Richard, bekant från prinsens förvisning från Frankrike 1872 under Thiers regering... Äfven den gamle Emile de Girardin säges skola lemna prinsen sitt kraftiga bistånd. Storfurst Konstantin af Ryssland har den den 10 d:s plötsligt lemnat . Paris, der han uppehållit sig någon tid. Enligt den officiösa tidningen Presse hade storfursten för andra gången blifvit inbjuden till middag sistlidne söndag hos Mac Mahon samt ämnat på aftonen samma dag i marskalkens sällskap bevista, en operaföreställning, som skulle gifvas till förmån för emigrerade elsass-lothringare. BStorfursten telegraferade emellertid till Petersburg och erhöll ofördröjligen pr telegraf det svaret att han så snart s8om möjligt skulle afresa från Paris. Mae Mahon och hans fru fingo således gifva sin middag utan någon storfurste. Tidningen France lemnar följande slutredogörelse för utgången af de generalrådsval, som den 4 d:s egde rum i Frankrike, De afgående generalrådsmedlemmarne utgjordes af 621 republikaner, 105 bonapartister, 300 leyritimister, 895 monarkister, orleanister och sepvennister. : Af-dem, som valdes ofvannämr da dag, voro 638 republikaner, 130 bonapartister, 280 legitimister och 304 monarkister, orleanister och septennister. Bjuttiofyra omval måste företagas. Vv Paul Fövals mycket omtalda tanke att upprätta en theåtre moral, som skulletjena till att förädla smaken och hvarifrån hvarje slipprigt ämne skulle förvisas, har på de mindre teatrarne i Paris framkallat en hel syndaflod parodier; å propos:er och travestier. Så uppföres på Delassements comiques en parodi kalla rg archimoral, Vg storlycka, och på en annan scen. gifves rd alton ett proyerb som heter: Theåtre Föval par Paul Moral. Det hjertliga emottagande, som Thiers rönt i Italien äfven inom officiella kretsar, har i Frankrike på flera håll gjort ett obehagligt intryck. Den orleanistiska tidningen Journal de Paris kallar lika qvickt som elakt Frankrikes befriare för en politisk Dejazet. Presse innehåller en artikel, uti hvilken Thiers framställes såsom Italiens och Victor Emanuels nedrigasterfiende. Tidningen yttrar icke utan skäl följande: uHr Thiers? tidningar vilja göra detta så kallade triumftåg till en direkt anklagelse emot den franska regeringen. Under sådana förhållanden känna vi icke längre og tystnad. Vitillåta ossfråga: hvilken åsigt hafva väl dessa Manage organer om sina läsare? Tro de sig kunna inbilla dem att det var hertig Decazes som förde det der ihärdiga, mordiska. och pbarmhertiga kriget mot; Italiens enhet och att det var hr Thiers som återkallade Orenoque från Civita Vecchia? Eller månne de kunna öfvertyga någon menniska om. att den nuvarande presidenten i den franska republiken är den erkände chefen för anti-monarkisterna i Frankrike samt att hr Thiers genom segern vid EN betryggat det itällonska enhetsverkets. bestånd2. Huset Rothschild i Paris har nyligen utan