lyckligt af stapeln och döptes af uppfinna-
rens dotterdotter till Bessemer. De tre vär
sentligaste fordringar, som detta fartyg
hade att uppfylla, voro: att det skulle kon-
strueras så, att den svängande salongen låge
midskepps; att fartyget skulle ha den stör-
sta möjliga snabbhet och att det skulle kun-
na styras i både för och akter, emedan ham-
nare i Calais och Bologna ej äro nog stora
för att låta ett långsträckt fartyg vända der.
Den sista uppgiften var den lättaste, ty det
finnes förut flera fartyg med dylik konstruk-
tion; dock har man giort den afvikelsen från
det vanliga, att skeppet i båda ändar löper
ut som en cigarrspets. Dessa spetsar skola
förhindra rullningen i stark sjö, men de öf-
verspolas alltid af vågorna och kunna ej
nyttjas som uppehållsort för någon. Hva
beträffar den andra punkten komma profre-
gorna att visa, huruvida man lyckats uppnå
största möjliga hastighet. Man har härför,
bland annat, insatt maskinen på ett alldeles
nytt sätt. Maskin och ångpanna äro skilda
från hvarandra genom den 70 fot långa svän-
gande salongen. - Lägger man härtill att
essemer har ett par hjul förut och ett an-
nat par akterut, samt att fartyget, för att
lättare kunna vända, för ett litet segel både
för och akter, så kan man lätt inse, att här
är fråga om ett fartyg af en form och ett
utseende, som man hittills ej sett maken till.
Det liknar närmast ett modernt tornfartyg,
är 350 fot långt och 60 fot bredt; det stora
midtelpartiet, der salongen ligger, är 254 fot
långt. På ömse sidor af detta midtelparti
stå maskin och ångpanna, depå följa åtskil-
liga hytter, gångar o. s. v., och slutligen den
svängande salongen, hvars. tak är ett. fritt
däck, på hvilket icke sjösjuka passagerare
kunna promenera. Salongen hänger ej, som
mången trott, liksom en skeppslampa, utan
svänger ig på fyra stålpelare, som uppbära
den. Två af dessa stå i midten och en vid
hvardera ändan. De bilda den axel, om
hvilken hela salongen svänger, och blott den
bakre, som är ihålig, utgör en väsentlig del
af den hydrauliska apparat, genom hvilken
galongens svängningar verkställas och regle-
ras. Apparaten arbetar automatiskt, meu för
större säkerhets skull kommer den dock att
kontrolleras af en särskild uppsyningsman.
— Som ännu mycket arbete återstår på in-
redningen, kommer Bessemer sannolikt ej att
börja sina profturer förr än i november
månad.
Stutslån. Brasilien har, enligt ett
telegram från Rio af den 6:te d:s, genom
tysk-brasilianska banken afslutat ett statslån
på 90 millioner kronor. Det utbjudes till
teckning med -6 proc. ränta och 98. proc.
emissionskurs.
Huru en engelsk biskop pre-
dikar. Biskopen af Manchester höll härom
dagen en predikan med anledning af tack-
sägelserna för en god skörd.
Under loppet af sin predikan yttrade han, att
man sagt honom, det de flesta af de närvarande
voro kolarbetare, och det var till dem han ville
tala denna afton Det var af högsta vigt, att de
lade på minnet de religionens enkla sanningar
han frambållit i sin text: Mark. 4: 26—29: Deras
prest hade sagt honom, att han på det hela hade
en god tanke om dem, men att han ej kunde få
dem att besöka kyrkan så flitigt han ville. Han
(biskopen) trodde sig veta att de ej hade myc-
ken tid för kyrkobesök, för många böner eller
för mycken bibelläsning! Allt, som han kunde
säga om den saken, var, att om de endast ville
försöka att göra sitt bästa, skulle Gud hjelpa
dem. Man hade berättat en hel hop besynner-
iiga saker om dem, som arbetade i kolgrufvorna.
Man hade sagt, att de hade så mycket pennin-
r, att de ej visste hvad de skulle göra med
dem och att de följaktligen gjorde ett dåligt
bruk af dem, men han trodde ej på de historier
han hört. Man hade sagt, att kolarbetarne brukade
åka på första klassens jernvagnar, dricka cham-
pagne, spela krona och klafve med guldmynt, 0.
s.v. Han trodde ejipå allt detta. Alla dessa historier
skulle beiyda, att kolarbetarne förtjenade så
mycket pengar, att de ej visste hvar de skulle
öra af dem. Det, som han ernade säga, kunde
åta underligt — men han trodde ej; att någon
kunde få för mycket penningar. Det föreföll
honom, som vore förmögenhet en belöning, som
Gud gifver sina tjenare. ör. deras: lydnad. Han
(biskopen) misstyckte ej om en man kunde för-
tjena ett pund sterling om dagen. Han skulle
vara mycket belåten med att höra, det någon
förtjenade 10,000 pund om året — förutsatt blott,
att denne visste hvad han skulle göra med pen-
ningarne. Om han använde dem endast för
sjelfviska ändamål, till att dricka, kläda sig öf-
verdådigt eller spela, då voro honom penningar-
ne en stor förbannelse. Eller om någon ginge
den motsatta vägen och sparade — äfven om
besparingarne voro af en ringa natur, och man
sedermera funne dem dolda på besynnerliga
ställen i- hans hus, gom man stundom hör-
de omtalas, eller om det var en man,
mso förtjenade sina 10,000 pund om året, och
knotade öfver hvarje styfver han måste lägga
ut, endast för att iå dö som halfmillionär, så
kunde han (biskopen) ej gilla det. Om Gud gaf
en menniska förmåga att samla rikedomar,
skulle hon ihågkomma hvilket a gifvit henne
denna förmåga oeh begagna sina pengar som
en kristen. n påstod älven att kolarbetarne
om söndagarne bevistade kappflygt mellan duf-
vor och hundkapplöpningar. Han fraktade att
det låg mycken sanning i dette, icke endast
hvad kolarbetarne- stan äfven hvad den öfriga
befolkningen beträffar. Han tror ej att det låg
Å oc nde I att anetälla kannävot mellan duf-