Hvarjehanda nyheter. Linköpings stifts prestmöte mot söndagstrafiken på jernvägarne. Ur Östgöta Korrespondenteus referat öfver ofvannämda mötes förhandlingar tillåta vi oss att återgifva följande smakbit: Kyrkoherden. 0. W. Redelius: hade uti afgifven motion föreslagit, att enär jernvägstrafiken om söndagarne icke blott hindrade den dervid anställda personal att i församlingens gudstjenst deltaga, utan äfven i allmänhet verkade störande och hindrande samt vore eghad-att föranleda förakt för all kyrklig ordning och bidraga till osedlighet och materialism, prestmötet måtte uppmärksamt betraktå ifrågavarande förhållande dh ifall så syntes befogadt, uttala den mening, att trafiken å jernbanorna, utom i högsta nödfall, må hvila om söndagarne. Ehuru, enligt hvad Prestmötesberedningen inhemtat, ledighet från göromålen turvis blifvit beredd personalen vid statens jernvägar under vissa sönoch helgedagar, och afseende således i någon mån fästats vid dess behot af-salbatshvila till.själens uppbyggelse, fann beredningen, lika med motionären, att den allt mer och mer under dessa dagar ökade trafiken på jernvägarne både i detta och öfriga anmärkta hänseenden innuebär många anledningar till bekymmer: och vill beredningen, som emellertid ansåg angelåatt de önskningar, hvilka i förevarande fall lefve uttryckta, icke måtte för närvarande utsträekas längre, än till vinnande af ett syftemål, som kunde strängt fasthållas såsom det i alla afseenden närmast berättigade, och som borde för hvar och en för kyrklig ordning och sedernas helgd nitälskande i första rummet med deltagande omfattas, derför hemställa, att prestmötet, måtte uttala den mening, att om än de ordinarie bantågen icke skulle kunna på sönoch helgedagar indragas, åtminstone extra bantåg, anställda till förlustelse, icke måtte på sådana dagar, valdra minst under gudstjensterna blifva anordnade. — Beredningens hemställan bifölls. An ångbåtarne då, vördige fäder? Eller kommer månne turen till dem nästa gång? i Naturen är en om moder; hon hade icke råd att göra oss fullkomliga, men gjorde oss i stället blinda för våra. fel.