Tidningsöfversigt. På tal om Vermlands folkhögskola yttrar Nya Vermlandstidningen: Man behöfver blott litet eftertanke för att finns, hvarför ett större mått af kunskaper, nu mer än förr, är behöfligt för den svenske landtmannen. Genom den lätta samfärdseln och den deraf ofantligt ökade rörelsen kommer hvarje företagsam man nu mera i affärer, sjomförligt mera vidlyftiga än dem, i hvilka man fordom behöfde inlåta sig. För att härvid kunna bevaka sin rätt fordras kuäskaper. — Såväl statsförfattningen som kommunallagarne hafva åt den enskilde gifvit en betydande makt, för hvars rätta utöfvande större kunskaper behöfvas. I forna tider lefde hvar man för sig, och man behöfde ej synnerligen mycket tänka på landets, länets och kommunens. angelägenheter. Nu är det ej så. Genom de talrika tidningarna, äfvensom på addra vägar, spridas tankar och förslag, goda och onda, kloka och oförståndiga; den ene vill så, den andre så, och en hvar söker inverka på den andre för vinnande af sitt mål. När meningar och åsigter sålunda trängas om hvarandra och man, antingen man vill eller ej, måste vara med, så fordras det kunskaper och upplysning för att fatta en sjelfständig, till det rätta ledande åsigt. Kunskap är makt, det ordspråket visar nu mera än förr sin sanning. Sådana kunskaper, eller åtminstone förmåga att förvärfva dem, skall folkhögskolan gifva. Ar då ej folkskolan tillräcklig härför? Barnen lemna i allmänhet folkskolan vid 13 års ålder, och deras fattningsgåfva är ej då. så utvecklad, att de kunna förstå hvad folkhögskolan har: att meddela sina lärjungar. Först när sinnet mognat något mera och vunnit erfarenhet om det praktiska lifvet, vid 17 till 30 års ålder, då är det tid för folkhögskolan att verka; hon skall gifva afslutning och fullbordan åt det som fölkskoJan grundlagt. Dessa båda skolor äro syskon, som arbeta och understödja hvarandra; en framgång för den ena af dem är också en framgång för den andra.