Tidningsöfversigt.
På tal om Vermlands folkhögskola yttrar
Nya Vermlandstidningen:
Man behöfver blott litet eftertanke för att
finns, hvarför ett större mått af kunskaper,
nu mer än förr, är behöfligt för den sven-
ske landtmannen. Genom den lätta sam-
färdseln och den deraf ofantligt ökade rö-
relsen kommer hvarje företagsam man nu
mera i affärer, sjomförligt mera vidlyftiga
än dem, i hvilka man fordom behöfde inlåta
sig. För att härvid kunna bevaka sin rätt
fordras kuäskaper. — Såväl statsförfattnin-
gen som kommunallagarne hafva åt den en-
skilde gifvit en betydande makt, för hvars
rätta utöfvande större kunskaper behöfvas.
I forna tider lefde hvar man för sig, och
man behöfde ej synnerligen mycket tänka på
landets, länets och kommunens. angelägenhe-
ter. Nu är det ej så. Genom de talrika
tidningarna, äfvensom på addra vägar, spri-
das tankar och förslag, goda och onda, kloka
och oförståndiga; den ene vill så, den andre
så, och en hvar söker inverka på den andre
för vinnande af sitt mål. När meningar och
åsigter sålunda trängas om hvarandra och
man, antingen man vill eller ej, måste vara
med, så fordras det kunskaper och upplys-
ning för att fatta en sjelfständig, till det
rätta ledande åsigt. Kunskap är makt, det
ordspråket visar nu mera än förr sin sanning.
Sådana kunskaper, eller åtminstone förmåga
att förvärfva dem, skall folkhögskolan gifva.
Ar då ej folkskolan tillräcklig härför?
Barnen lemna i allmänhet folkskolan vid 13
års ålder, och deras fattningsgåfva är ej då.
så utvecklad, att de kunna förstå hvad folk-
högskolan har: att meddela sina lärjungar.
Först när sinnet mognat något mera och
vunnit erfarenhet om det praktiska lifvet,
vid 17 till 30 års ålder, då är det tid för
folkhögskolan att verka; hon skall gifva af-
slutning och fullbordan åt det som fölksko-
Jan grundlagt. Dessa båda skolor äro syskon,
som arbeta och understödja hvarandra; en
framgång för den ena af dem är också en
framgång för den andra.