gressens mest framstående medlemmar, hvarvid, tillägger korrespondenten, komungens sympatier för Tyskland ånyo tydligt trädde i dagen. i det att han, om man undantager den gamle italienaren Capellini, nästan uteslutande sysselsatte sig med de tyska vetenskapsmännen. x x ok Don Frans VAssisi; exdrottning Isabellas semål, bar till tidningen Diario Espanol afhåtit en skrifvelse, uti hvilken han förklarar :att han icke har för afsigt att inblanda sig i den spanska politiken äfvensom att han icke tager någon befattning med sin sons uppfostran. j . En carlistisk depesch af den 18 dennes vill veta, att carlistanföraren general Dorregaray slagit general Moriones och kastat honom tillbaka till Larraga. Då emellertid denna underrättelse icke från motsatta sidan bekräftas, bör den naturligtvis mottagas med mycken försigtighet. e. x x ; Ett nytt äktenskap inom den furstliga werlden kommer i dessa dagar att ingås. Ryske kejsarens näst äldste son, storfurst Vladimir Alexandrowitsch, skall nemligen den 29 i denna månad förmälas med prinsessan Maria Alexandrina, dotter till storhertigen af Mecklenburg-Schwerin. Den tjuguåriga prinsessan skildras af de tyska tidningarne såsom en skönhet af första rangen med mörka ögon och blondt hår — ett arf efter hennes vackra moder, storhertigipnan Åugus ste, som afled år 1862. Den 13 dennes ans kom den unga furstinnan i gin faders säll;skap till Petersburg, der de emottogos med storartade högtidligheter. Ett i söndegs från Wien ingånget telegram, hvilket vi i förra numret meddelade, upplyser att Ryssland beslutat att tills. vidare icke erkänna den gpanska republiken, Huruvida denna hållning från Rysslands sida kan komma: att influera på de öfriga makternas förhållande till frågan om den spanska regeringens erkännande, torde ännu vara svårt att afgöra. Underrättelsen, som icke var oväntad, är i så måtto märklig, att den på sätt och vis in. mebär en vederläggning af det temligenallmänt spridda ryktet, att en öfverenskommelse skulle vara träffad mellan Tysklands, Rysslands och Österrikes monarker ätt följa en gemensam utrikespolitik. På den internationella telegrafkonferens, som nästa år kommer att ega rum i Petersburg, lärer bland annat förekomma. frågan om telegrafledningarnes neutralisering under krigstid. Denna sak var redan 1872 på konferensen i Rom föremål för öfyerläggning. Förslaget väcktes då af den amerikanske delegeraden Cyrus Field och understöddes af Tysklands ombud. Efter hvad det påstås, lärer den tyska regetingen icke heller på Petersburgkonferensen komma att undarndraga detta förslag sitt kraftiga understöd. För öfrigt lärer kongressen komma att hufvudsakligen sysselsätta sig med utarbetandet af ett nytt: reglemente i förm af korta folkrättsliga statuter, enär det visat sig, att Pariskouventionen af 1865 innehåller åtskilliga enskildheter. som måste färändras. Det är redan bestämdt att 20 stater komma att på konferensen blifva representerade. hc —XXAÅXAXAXAÅA OO