hand kunna sluta till, att saftmängden i trädet måste vara större och fortvara längre om våren än om eftersommaren, och erfarenheten har också visat ätt man i detta hänseende icke misstagit sig. En följd häraf blir således den, att eken, då man har för afsigt att hufvudsakligen göra sig till godo dess Bark, dels är lättare att bearbeta om våren, dels under den tiden är rikare på det ämne, nemligen garfsyra, som utgör den vigtigaste beståndsdelen i garfvarebarken. En förståndig landtbrukaren bör följaktligen om våren afverka de ekar, hvilka han anser sig kunna undvara för att användas vid barks tägten. Afskalningen af barken går då så lätt, att man mycket väl dertill kan använda qvinnor och barn och således icke långväga ifrån behöfva reqvirera ekhuggare, som taga halfva förtjensten, om ej mera. Men nu hafva vi icke talat om virket. Vid afverkningen af ekarne borde detta icke lemnas å sido, Det är mycket värdefullt, och den landtman kan väl således sägas handla oklokt, som: icke omsorgsfullt behandlar det och gör sig detsamma tillgodo. För att ett träd skall blifva godt och ändamålsenligt till slöjdvirke, bör man taga för regel att afverka det under en årstid, då vegatationsprocessen är afslutad; således om Vintern. Detta kan nu icke med fördel låta gig göra, när afsigten med ekafverkningen är att vinna en indrägtig barktägt; men vi skola dock se till, om man icke på annat sätt kan uppå ändamål, utan att skada denna BEDare. Utan tvifvel lider det afbarkade och i fria luften liggande : ekvirket minst, då afverkningen sker vid saftidens början om våren. Väderleken är då mera kylig, så att torkningen icke på långt när försiggår med den hastighet som under sommaren, och de re-. dan i de fällda stammarna uppstigna safterna draga sig då mera åt ytan, hvarigenom cellerna och kärlen både i splinten och kärnveden snatt nog krympa tillSäåmmans och blifva torra, utan att i följd derat en sådan otalig mängd sprickor uppkomma, :som då det saftfulla virkbt helt plötsligtutsättes för sommarsolens inverkningar. I alla hänseenden är det följaktligen mindre välbetänkt att afverka ekarna om sommaren eller utider den andra saftiden; hvilket dock tyvärr ofta sker, isytnerHet bär män sätter så litet värde på sin dyrbara pgendom, att man lemmar den till pris åt kringresande ekhuggare, somvicke skona varken prydnådsträdet eller det omogna trädet, hvilket senäre, om det ånnu några w fått växa till, skulle -tillskyndat egaren vetydligt större afkasthing. r q Man ifrår i vår tid mycket för landtbraets framåtskridande, men om skogens änlamålsenliga behandling tyckes man dermot icke alls bekymra. sig.