meddelar några anmärkningsvärda nyheter
rörande vårt lands yttre förhållanden. När
det någon gång sker, gäller det vanligtvis
utnämningar och afsked inom diplomati-
ska kåren. Om den satsen att den bästa
diplomatien är den, som icke finnes till i
allo hölle streck, skulle vi således i ctt af-
seende kunna skatta oss vida lyckligare än
många andra länder.
Desto mera öfverraskande var den lilla
notis, som stod öfverst i första textspalten
af gårdagens Posttidsing. Den lydde så-
lunda:
tSedan k. m:t beslutat erkänna den nu-
varande spanska regeringen, har k. m:t i
sammanhang dermed den 21 innevarande
månad behagat i nåder förordna; att nya
kreditiver skola utfärdas för dess minister-
resident i Madrid F. Th. Lindstrand.
Den förm, i hvilken det vigtiga meddelan-
det framkommer, är karakteristisk nog. Hr
Lindströms kreditiver som ministerresident
i Madrid tyckas vara hufvudsaken; den span-
ska regeringens erkännande: af den svenska
nämnes visserligen i främsta rummet, men
så der i förbigående,
Emellertid är det ju rätt glädjande att
äfven våra store statsmän vågat taga det
djerfva steget att erkänna marskalk Serra-
nos regering. Vi beklaga endast, att man
ännu skall sväfva i villrådighet om karak-
tären af detta erkännande. Afser det mar:
skalken personligen eller den statsform, hvars
öfverhufvud han är? Det är den saken,
som skulle: vara intressant nog att få reda på.
mmttn———— RS OOAONOINHÖUL ...ups. TTR
Det är icke ofta vår officiella tidning
I
I