SO 2 ett barn, dock hade han för längesedan upphört att sysselsätta sig med lekar och andra barnsliga nöjen. Redan vid fyra års ålder hade han. sett två af sina bröder stupa i den blodiga slagtningen vid Villa Carsini; och .äpnu. ett par. år tidigare hade han under en. vild flykt burits på gin förtviflade moderg armar; han mindes fortfaranderlika lifligt; såsom hade det .händt i går,. huru han plötsligt fått.se en ström af mörkt, blod frambryta ur, hennes bröst, samt huru hon dignat ned till marken, icke längre hörande hang högljudda gråt, hans, ångestfulla rop. De påfliga trupperna hade aflifvat såsom ett skadedjur den qvinna, hvilken vågade älska, följa och skydda sönerna. till en djerf republikan. Ke e Så snart han hörde ljudet af steg, reste han sig hastigt upp, och hans svarta, skarpa ögon sökte genomtränga dunklet. Men när han fick se hvem det vår som kom, bugade han sig ödmjukt. Idalia nalkades honom. Den stackars gossen såg att hon var olycklig; derför smärtade hennes anblick bang unga hjerta. Men hon gaf icke akt på honom. Mekaniskt slog hon. sig ned på eh bänk bredvid elden ungefär der han nyss suttit, och henneg stirrande ögon fästades på lågorna. Gossen förstod att det var någöntidg annat än lifsfaran som nu gjorde henåe betryckt; ty huru hade han ej vid ett föregående tillfälle, då Hon sväfvade i en