Det andra nordiska skolmötet.
(Från Dagens Nyheters specielle referent.)
Kristiania 5 aug. 1874.
Detta möte, beslutadt på det första nor-
diska skolmötet i Göteborg 1870, ,börjades
i dag i den välbekanta Klingeab ergs fost-
sal, som för tillfället var- festligt dekorerad
med fanor, sköldar och blommor. Vid mö-
tets början voro mer än 800 deltagare an-
tecknade, hvaraf omkring 130 svenska och
70 danska. Bland deltagarne funnos äfven
ett hundratal damer.
Vid mötets början afsjöngs en Velkomst-
sang, hvarefter pastor Hansen framsade en
varm välkomsthelsning till de närvarande.
På hang förslag valdes trenne ordförande,
nemligen öfverläraren Kraiberg från Aarhus,
skolinspektor Uddgren från Göteborg samt
pastor Hansen, norrman, att turvis fungera.
Särskilda sekreterare ansågs icke nödigt att
välja, utan skulle man nöja sig med des
redogörelse för mötets förhandlingar, som
komme att inflyta i tidningarna. :
Första frågan: om bandet mellan hem och
skola, inleddes med ett föredrag-af kanto
Feragen, Han framhöll den utomordentliga,
vigten af samverkan mellan hemmet och
skolan och liknade den lärare, som saknar
hemmets medverkan vid sitt kalls utöfning,
vid vattnet som söker qvarhålla lifvet i ett
träd, hvars inre murknat. Det är fåfäng
möda. Mellan hemmet och skolan måste
råda fullt förtroende och kärlek, de tv skola
vara ett och der ena icke rifva ned hvad
den andra bygger upp, utan båda hvar efter
sin uppgift sträfra för samma mal, Darnons
uppfestrande till goda, förståndiga och dug--
liga menniskor. Röner skolan ett sådant
understöd af hemmet och sjelf har gin egen
uppgift klar, då kan Hon icke urarta till
ett drifhus, utan blir en plantskola med
friskt lif. Särskildt framhölls, att undervis-
ningen i kristendomskunskapen vore ett det
allra vigtigaste band för hemmets och sko-
lans samverkan.
Vid den diskussion, som härefter vidtog,
framhöllos de olika medel, hvilka ansågos
utgöra eller befordra ett innerligare sam-
band mellan hem och skola. Den första tå-
larer, en ung folkhögskolelärare Sörensen
(norrman), påstod att Norges skollag omin-
tetgjort det natnrliga bandet mellan hem-
met och skolan samt i stället skapat ett
konstgjordt tvångsband, som kallas — exa-
men. Han framhöll vidare skolans under-
ordnade ställning gent emot hemmet: hon
är tjenaren, kemmet herren. Om ett godt
förhållande, ett verkligt kärleksband skulle
kunna uppkomma mellan hemmet och sko-
lan berodde nu ensamt på lärarens begåf-
ning. För att bandet mellan hem och skola
skulle kunna återknytas måste bland annat,
enligt talarens åsigt, bandet mellan kyrkan
och skolan slitas: de mäste skiljas åt.
Öfverläraren Kraiberg, som härefter erhöll
ordet, varnade för en alltför obunden frihet.
Han hade haft erfarenhet af såväl det fria,
bundna skolskicket som af det lagbundna
.ch ansåg det senare för en stör välgerning.
Han ville icke veta af skolans skiljande
från kyrkan. Det vore, enligt hans förmå-
nande, att bortröfva hjertbladet från skolans
unga planta.
Kantor Lindqvist (norrman) framhöll hu-
rusom skolans tillstånd väsentligen berodde
på hemmet och att kärleken är det band,
som skall förena båda. Skolan och Höm-
met äro syskon, som måste umiderstödja
hvarandra. När skolan har sin rot i hem-
met, då kan den bära välsignelserika fruk
ter. Hemmet måste undanrödja skolförsum-
melserna, skolundervisningens värsta fiender,
och föräldrarna inse att ingenting som de
kunna gifva sina barn kan jemföras med en
god skolundervisning, En annän talare,
skolföreståndaren Hackjer, varnade för de
åsigter, som gjort sig gällande i den preus-
öiska skollagstiftningen, hvilken lägger allt
på skolan och icke tilltrör föräldrarne att
kunna undervisa barnen, derför att de (för-
äldrarne) icke läst pedagogik, psykologi
o, d. Han förordade för öfrigt skolmötena
mellan föräldrar och lärare, såsom väl eg-
nade att åstadkomma ett godt förhållande
mellan hem och skola.
Ett par andra talare, O: Jensen och kan-
didaten 0. Arwesen, påpekade isynnerhet
hvad läraren har att göra. för att åstadkom-
ma ett godt band mellan hem och skola, och
rekommenderade besök i hemmen och sam-
tal med barnens föräldrar såsom ledande till
målet. Barnen sjelfva äro äfven ett band
mellan hem och skola.
Hr J. F. Berg (svensk) ansåg största
vigten ligga derpå, att läraren omfattar Bar-
nen såsom vore de hans på samma gång de
äro Guds barn och sina föräldrars,
Sedan ännu ett par talare yttrat sig i
frågan, var diskussionen öfver densamma af-
slutad. Mötet fortsättes i morgon och öfver-
morgon. I afton skulle en utflygt företa-