Hvarjehanda nyheter.
Prestfunder. Bland de kristliga vall-
artsorternå i Europa torde FEinsiedeln i
Schweitz, Loretto i Italien, Mariazell i Steyer-
mark och San Jago i Compostella i Spanien
vara de berömdaste ; sedan har man en mängd
af andra, tredje och fjerde klassen. Man
skulle kunna tro att de nämda fyra vall-
fartsörternas-Jafstånd från hvarandra skulle
hafva varit en tillräcklig garanti för att in-
gen konkurrens skulle kunna uppstå dem
emellan och att sålunda grundkällan skulle
kunna flöda så rikt och ymnigt som möjligt.
Men det tyckes som om detta på sista tiden
ej varit förhållandet. Konkurrens uppstod,
som gjorde intrång i affärerna. Man började
nu basuna ut sin egen förträfflighet, sina un-
der o. 8. v. för att tränga ut konkurrensen
och draga de fromma fåren till sig. Och ju
mera man fruktar konkurrensen, desto hög-
ljuddare trumpetar man ut i verldens fyra
hörn, hura just på denna ort underverken
flöda, de döfve varda hörande, de blinde se-
ende.
Det mest storartade i fråga om dylika, om
vi så få uttrycka oss, underpuffar har väl egt
rum i Einsiedeln sistlidne höst. I september
månad strömmade en massa troende dit för
att fira en större religiös fest. Festpredikan
hålles vanligen af en framstående medlem af
den stridande församlingen. Vid nu näm-
da tillfälle blef detta uppdrag anförtrodt åt
Karl Motschi, abbot i benediktinerstiftet Ma-
riastein vid Basel. Predikanten ville bevisa
att predikan här verkar mycket kraftigare
än i hvarje annan kyrka, att här genom
jungfru Maria nåd och salighet vinnes säkrare
än på hvarje annan ort. Derpå uppmanade
redikanten de trogna att i anledning häraf
besöka just denna vallfartsort, just der
läsa messor, just der bringa tackoffren
0. 8 V., o. 8 v. Men hvarför bekämpar
man med sådan ifver konkurrensen med
Loretto och Mariazell m. fl. heliga orter?
Hvarför står FEinsiedeln framför dem?
Vi låta predikanten sjelf förklara den sa-
ken: Jesus har sjelf och personligen i säll-
skap ned sin moder och de heliga englar-
na och betjenad af en här af apostelfurstar,
de båda martyrerna Stephanus och Lauren-
tius och de tre stora vesterländska kyrko-
furstarna med alla den! romerskt-katolska
kyrkans ceremonier invigt den-stora dom-
kyrkan och kapellen. Men hvad menade
den gudomlige frälsaren dermed, att han
sjölf förrättade desna invigning så glänsande
och högtidligt? Ni förmoda, kära kristna,
att jag skall.säga: han ville visa sin kära mo-
der en stor ära Förvånas icke, om jag är
af en. annan mening, ty jag har ingenstädes
läst, att han sagt ett ord till Marias lof.
Men jag har läst, att han efter fullgjord in-
vigning förrättat den heliga messan vid det
nyinvigda altaret, att englahären sjungo
Sanctus och Benedictus vid denna messa.
Vid denna invigning och vid denna den he-
ligaste af alla messor var Maria personligen
närvarande och stod i oändlig glans framför
altaret och beledsagade det heliga messoff-
ret med sina böner. Detta heliga messoffer,
som Kristus egenhädigt frambar, var högst
ärofullt för Maria, och för oss åter och
Schweiz högst nyttigt. Derför förrättas här
den heliga messan på ett mycket verksam-
mare sätt än på någon annan ort o. 8 v.
Sedan predikanten -trakterat- sina fromme
åhörare med denna dunderpuff, försäkrar
han, att det här är fråga om ett historiskt
faktum och icke om någon from legend. Nej.
och tusen gånger nej! Det är, just gom han
säger, ett historiskt faktum.
WSA TENNESSEE RR DEE KL NER