——
Måndagens sammanträde uti Första kam-
maren spridde ganska mycket ljus öfver
bankfrågan och finansministerns intagna ställs
ning gent emot den vigtiga frågan huruvida
vi böra bemöda oss om att få guldmynt i
rörelsen eller blott banksedlar lydande å
guldmynt, i hvilket senare fall minst hälf-
ten af guldmyntreformens fördelar går för-
lorad.
Under öfverläggningen motsatte sig ingen
talare förutom hr finansministern ensam
grundsatsen att ålägga de enskilda banker-
na skyldigheten att vid hufvudkontoret in-
vexla sina egna sedlar mot guldmynt. I
denna fråga anfördes af hr von Koch att
bankerna böra ovilkorligen åläggas att in-
vexla sina sedlar mot guldmynt. I samma
syftning yttrade sig br Mannerskante, hvar-
jemte han tillade. följande: tänkvärda ord:
den enda fasta grundvalen för ett lands
I finanser är ett starkt underlag af hos fol-
ket spridt guldmynt -och härå kunde aldrig
läggas nog vigt. Hr Wallenberg bad på
det allvarligaste och bestämdaste få förkla-
ra, att med den: ofantliga tillökning uti
penningomsättningen, som på de senaste tre
åren uppkommit, löpte vi de största fa-
ror, om vi fortsätta utan mynt i landet,
och guldmyntet kan ej få någon spridning,
om guldmyntet ej kan erhållas af dem, som
innehafva de enskilda bankernas sedlar och
sådant vid bankens hufvudkontor begära.
Hrr vor Kock och Mannerskante kunna
ej frånkännas stor sakkännedom : uti dessa
ämnen, Den förre: har -bevistat 15 riksdagar
och dessutom under. en följd. af-år innehaft
justitiekanslersembetet . och -derunder med
uppmärksamhet följt banklagstiftningens. ut-
veckling. Den senare har -bevistat 17 riks-
dagar och under ganska många af dem del-
tagit uti Bankoutskottets arbeten: Hr Wal-
lenberg har väl icke -bevistat mer än 12
riksdagar, eller en riksdag mindre än hr
Wern, men hans omdöme wuti bankfrågor
torde ej kunna frånkännas allt värde: icke
ens af hans politiska. motståndare. Då för
öfrigt kändt är; att Stockholms enskilda
bank under 1857- och 1866 årens kriser:
styrdes med stadig hand och ortbbadt lugn,
böra ej de varningsord för stora-faror, som
han nu: offentligen uttalat, betraktas med
likgiltighet. ;
Gent emot dessa talare, och understödd af
ingen enda talare, uppträdde hr- finansmini-
stern för de enskilda bankernas befriande
från all invexling mot guldmynt: ända till
dess Riksbanken upphört invexla sina sedlar
mot guldmyrt, eller -medandra ord-till dess
Riksbanken: stoppat! Då skulle det åligga
de enskilda bänkerna att börja invexla sina
sedlar .mot guldmynt. —Se def det snille.
drag, som är frukten af det långa begrun-
dande, som- hindrat br Wern att tidigare
framlägga ;den kungl. propositionen uti bank-
frågan. Särdeles besynnerlig och oförklar-
lig är rolbesättningen uti det skådespel,
som nu uppföres; En: bankdirektör och två
representanter för jordbruksnärihgen, hvika
icke kunna tillvitas arbeta för några per-
sonliga intressen, vilja att de enskilda ban-
kerna uti det allmännas intresse och för
rörelsens betryggande skola åläggas att vid
hufvudkontoren inlösa sina sedlar med mynt,
hvaremot hr finansminstern ensam- bestrider
en sådan bestämmelses intagande uti bank-
lagstiftningen. Vi skulle mycketlättare för-
stå situationen, om det vore tvärtom, om
det vore hr finansministern, som påyrkade
att allmänna rörelsen skulle betryggas der-
igenom, att alla andra banksedlar, i likhet
med Riksbankens, omedelbart skulle invexlas
mot mynt, hvaremot det vore helt naturligt
om bankväsendets förkämpe bestred, att
detta omnus blefve de- enskilda bankerna på-
lagdt.
Lika litet kunna: vi förklara hr finans-
ministerns öfverdrift i sin uppgift, då han
yttrade: till invexling med guldmynt erfor-
dras 36 å 40 millioner och dertill hafva vi
ej rådt. Hr Wallenberg åberopade sin mo-
tion, till hvilken den bifogade tabellen ut-
visade att enligt hans åsigt erfordras endast
10,700,000 kr. i guldmynt hös samtliga de
enskilda bankerna, om hans förslag antogs.
Nu är det väl allom bekant, att invexlingen
mot riksmynt hos de enskilda bankernas
hufvudkontor icke varit för dem betungande,
och det är ingen sannolikhet, att invex-
ingar mot guldmynt skulle komma att i
