Statsrevisorerna och stats
verket. Vid konsulsfondens granskning
anmärka andra kammarens samtliga revis
gorer (öfverröstade af första kammarens
med bistånd af ordförandens afgörande röst),
att lönerna till konsuler på en del platser
icke stå i skäligt förhållande till platsernas
vigt och betydelse; att diplomatiska och
handelns angelägenheter blifvit på ett för
de sensre menligt sätt hopblandade i löne-
väg, och att handelns och sjöfartens intres
sen borde bättre tillgodoses, 3å der unge:
fär torde i korthet syftningen af denna re-
servation kunna sammanfattas.
Beträffande 1863 års krigskreditiv hafva
andra, kammarens rovisorer ej varit till-
fredsställde med revisorernas beslut om att
tillstyrka riksdagen i skrifvelse till k. m:t
begära snar slutredovisning för dessa me-
dels användande, utan önskade revisorerna
från andra kammaren dessutom ett utta-
lande af klander deröfver, att 1863 års kre-
ditivmedel, efter -farans försvinnande, an-
vändts Semot de förutsättningar, hvarunder
medlen. blifvit, på gol tro, ställda till rege-
ringens förfogandeX.
Ungefärligea enahanda framställning hafva
samme reservanter velat göra beträffande
1870 års kreditivs lyftande. Der vid lag
likaledes öfverröstade, anställa de en utför-
lig och negelfarande vidräkning med använ-
dandet af dessa medel, beträffande hvilka
de påyrka skyndsam redovisning och öfver-
skottets återlemnande.
En annan punkt, åt hvilken samme sex
reservanter egnat synnerlig uppmärksamhet,
är frågan om armöförvaltningens fonder,
som bshandlas i en särskild mening om
tre tiotal fullskrifna foliosidor. Reservan-
terna upplysa, att dessa fonder på 25 år
mer än fördubblats. Ännu 1845 voro de
blott 3212 millioner, men uppgingo i oktober
1873 till 8,104,000 rår. Att sålunda samla
och förkofra särskilda fonder samtidigt med
att andra statens kassor söka lån, ansågs
olämpligt; att låta sådana belopp stå till
k. 20:ts förfogande vore, sedan riksdagen år-
ligen sammanträder, obehöfligt och kunde bli
vådligt, desto mer som dessa medel äro vida
större än både lilla och stora kreditiven
tillsamman, om hvilka dock så noga stad-
gas. Reservanterna hemställa att, såsom
redan 1869 års andra kammare för sin del
beslöt, samtliga fonderna, utom den så kal.
lade Palmqvistska, måtte öfverlemnas
riksgäldskontorat eller ock närmare bestäm-
melser fastställas, som reglera k. m:ts rätt
att förfoga öfver dessa fonder. (N. A.)
Flottan. Vid Lindholmens mekaniska
verkstad är för regeringens räkning be-
ställd en opansrad kanonbåt, som skall föra
en större refflad bakladdningskanon och en
mindre dito, Kanonbåten skall vara höget
9 !2 fot djupgående.
Ecklesiastik-staten. K. m:t har
till kyrkoherde i Ullervads och Eks försam-
lingars pastorat af Skara stift utnämt kom-
ministern i samma pastorat, vice pastorn
B. J. Wallgren.
Sveriges geologiska undersök-
ning. Chefen för civil-departementet har
förordnat biträdande geologen vid Sveriges
geologiska undersökning V. Karlsson att
tills vidare vara geolog vid nämda undersök-
ning.
Folkskolelärare-seminarier-
20: Förändring i vilkoren för kompetens
till lärarebefattningar vid nämda semina-
rier är nu af k. m:t påbjuden. För att
kunna nännas till rektor fordras att hafva
undergått filosofie kandidatexamen och ega
bepröfval undervisningsskicklighet. För att
kunna nämnas till adjunkt fordras att hafva
undergått filosofie kandidatexamen och att
hafva med godt vitsord tjenstgjort ett år
vid statsläroverk samt slutligen att hafva
inför vederbörligt konsistorium aflagt god-
kändt praktiskt undervisningsprof.
Elementarläroverket. Af di-
rektionen öfver Stockholms stads undervis-
ningsverk hafva utnämts: till kollega vid
Ladugårdslands lägre elementarläroverk fil.
är G. J. Keijser och till kollega vid Jakobs
lägre elementarläroverk fil, kand. P. Jacobs-
on.
Bantågen efter den 4 decem-
ber. I fredags lär inom regeringan ba
ill afgörande förevarit frågan om postförin-
sen i Öresund efter den 1 december, och
iafva vi skäl antaga — säger Nerikes Alle-
anda — att dervid beslöts sådant utvid-
ande af ångbåtsförbindelsen i Sundet, att
n del af fastlandets post till Sverige skall
nkomma före nu vanlig tid och derigenom
unna på morgonen medfölja tåget uppåt
andet för att följande morgon vara i Stock-
wolm den tid, stockholmarne önska.
Praktisk skandinavism. På