Lotsningen i Öresund.
- Med fägnad hafva vi funnit, att jomväl
danska tidningar nu erkänna, att allt ej
varit och är bestäldt som sig bör med lots-
ningen i Öresund. 8e här hvad danska Dag-
bladet yttrar i frågan:
Huru man än uppfattar den nyligen så
häftigt omtvistade lotsfrågan, var man dock
från alla sidor enig om en punkt, att nemli-
gen det behöfdes mera dritt och företagsam:
het — hos våra danska lotsar. Man gladde
sig öfver att dessa monopoliserade vägledare
genom farvattnets dolda faror icke längre nöjde
sig med att makligt röka sin pipa i vaktstu-
gan vid stationen, till dess ett fartyg närmade
sig och begärde bjelp af dem, utan nu, drifna
af konkurrensen, gingo ut och uppsökte sina
kunder, kommo dem till mötes med bjelpen
och öfverhufvud togo saken från en mera
affärsmässig sida. Man trodde sig kunna an-
taga att denna frukt af lotskriget skulle fort-
fara äfven efter det tvisten blifvit afgjord, och
man räknade på att den nu reglerade svenska
konkurrensen skulle vara stark nog att hålla
våra egna lotsar vakna och driftiga.
Det gör oss ondt att nödgas uttala, att detta
hopp hitintills blifvit gäckadt. Den första
följden af den under den 14 augusti unders
tecknade dansk-svenska deklarationen, genom
hvilken hufvadpassagen genom Drogden för-
behölls de danska lotsarne, har varit, att desse,
efter hvad som blifvit oss berättadt, återvändt
till den gamla slentrianen. Hela sommaren
har man dagligen kunnat so en af de snabb-
seglande helsingörska lotsbåtarno kryssa i far-
vattnet mellan Kullen och Kronborg, prejande
de ankommande fartygen och ifrig efter att
komma de svenske medtäflarne i förväg. Men
från den 14 augusti är denna helsingörska,
lotsbåt försvunnen, man ser icke längre dess
segel med den röda strimman, och de norr-
ifrån kommande fartygen hissa förgäfves lots-
flagg på topp. Det är icke många dagar sedan
en liten flotta kom från Kattegat ned förbi
Kullen, icke mindre än sex af fartygen hade
lotsflagg uppe, men det fans inga danska lot-
gar som kunde hörsamma kallelsen. Helsingörs
lotsar äro visserligen icke törpligtade att ligga
längro ut än vid Lappegrundets tunna, men
det är just hvad vi hafva att anmärka mot
dem, att knappt har deras rätt blifvit dem
tillförsäkrad, förrän de strax nöja sig med att
göra precist det, hvartill de äro förpligtade,
medan de under hela det sista året, då de
hade en rival vid sidan praktiskt visade att
det kan göras ännu mycket mera för sjöfar-
teps underlättande och beqvämlighet.
Tidningen uppfordrar derefter dels lotsarne
i Sundet att vakta sig att förspilla den sym-
pati, som nyss hulpit dem att häfda deras
rätt, dels också de högsta lotsautoriteterna att
taga sig an saken och tillhålla lotsarne att ej
spara sig alltför mycket, eller, om det visar
sig af nöden, förändra deras instruktioner.