tiongört, Beskttningen bestod af två styrmän,
en kock (steward) samt nio matroser. Af
dessa voro kocken och en matros norrmän, och
dessutom var en svensk, en finne och on dansk. :
Redan första dagen fiogo de erfara att de icke
hade något godt att vänta och behandlingen blef
dagligen allt värre. Kaptenen och försto styr-
mannen voro brutala och känslolösa och andre
styrmannen var en verklig tiger, som syntes ha
sin glädje af andras lidanden, Hot och slag med
koffernaglar af jern hörde till dagordningen,
äfven utan att den ringaste anledning fanns
för ett sådant beteende. Några af de ameri
kanska matroserna fingo vinkar om att de sjelf-
va skulle råka illa ut om de försökte att lägga
sig emellan. På detta sätt blef det möjligt
att få till stånd ett fullkomligt tyranni om-
bord, och skandinaverna, med undantag af
kocken, fingo isynnerhet vidkännas alla dettas
fasor, Jämmerskri kunde höras natt och dag
och blodet flöt i strömmar. Både den sven-
ske och den finske matrosen fingo sina näsor
sönderslagna af den råe andre styrmannen,
och en skotte dog ombord i följd af den
misshandel han undergått. Men kanske ännu
större lidanden måste den norske matrosen
Syvert Nilsen från Mosby vid Ohristiansand
utstå, Han var okunnig i språket och icke
heller särdeles duglig i sitt arbete, hvilket
allt framkallade ett verkligt raseri hos de
befallande. På otaliga sätt yttrade sig detta.
Håren måste resa sig på ens hufvud då man
hör hvad han hade att utstå Maten var åt
alla dålig och otillräcklig, men allra seårast
var det naturligtvis i detta fall för Nilsen,
hvars krafter efter en tid så aftogo, att han
icke vidare förmådde arbeta. Då befallde kap-
tenen att ban icke skulle få någon mat, om
han icke sjelf gick till kabyssen och hemtade
den. Ofta mäktade han icke göra detta, och
om icke den norske kocken i hemlighet bi
sprungit honom något, skulle han ha dött om-
bord af huvger och misshandel.
Svårast blef han behandlad, då skeppet i
januari 1873 kom under Cap Horn. Han blef
der, hvarest det snöade och haglade, afklädd
alldeles naken på däcket och gnodd med segel-
duk och aska, så att han skälfde såsom i den
häftigaste frossfeber. En annan gång blef han
tvingad att i flora timmar marschera fram och
tillbaka på däcket med ett gevär, oaktadt han
af mattighet sjönk på knoä och hans lungor
redan blifvit hårdt angripna, Två gånger fast:
bands han under waterstagen för att skrapa
rosten af kettingarne, och den ena gången in
träffade detta under ett fruktansvärdt väder
vid Cap Horn, så att skeppet oupphörligt
sänkte honom i det kalla vattnet, hvarvid han
löpte stundlig fara att qväfvas. Denna ställ-
ning måste han inneha i två timmars tid, och
när han slutligen blef återintagen på fartygets
däck, förklarade han att han beslutit om några
minuter afskära det tåg som uppehöll honom
och störta sig i hafvet, ty så gräsligt var hans
lidande.
Först den 15 april kom skeppet, som hade
kollast, till Acapulco. Läkaren förklarade här
att Nilsen icke kunde lefva öfver två månader,
emedan hans lungor voro förtärda. Kaptenen
ansåg det derför klokast att afmönstra andre
styrmannen, hvilken utfört den värsta miss
handlingen. Han medföljde då en åugbåt hit
och tog genast byra på ett skepp som gick
härifrån till Liverpool. I Acapuleo afmön-
strade kaptenen ätven den svenske matrosen,
hvilkens näsa blifvit så illa sönderslagen, att
han, som varit en vacker ung man, nu var
alldeles oigenkänlig, Skräckväldet ombord
hade betagit. besättningen både kraft och mod
och gjort den likgiltig för allt. Kaptenen och
styrmannen syntes ha varit öfvertygade om att
få kasta Syvert Nilsen öfverbord innan sköp-
pot kom fram till San Francisco och behand-
lade honom derefter. Han kom dock med
lifvet bit tillsammans med de andra den 15
juoi i år och blef genast förd till sjukhuse
der han den 23 juni om morgonen utandades
sin sista suck i följd af den undergångna miss-
handlingen.
Ett par dagar förut gick kocken och berät-
tade för norska konsuln huru Nilsen och de
andra blitvit behandlade ombord, hvilket hade
till följd att en mrösteringsorder utfärdades
mot kaptenen, styrmannen och dem af besätt-
niogen, hvilka kunde påträffas. Dessa senare
skulle uppträda som vittnen. Konsuln och
den skandinaviska förevingens president vid-
talade en af stadens förnämsta advokater och
ransakniogen har redan börjat. Denskall dock
tvitvelsutan icke kunna på lång tid afslutas,
enär andre styrmannon måste hemitas från Li-
verpöol. Vittnena måste under hela tiden sitta
arresterade, men få dock i ersättniog 1 dollar
(omkring 4 rdr) pr dag och åtnjuta naturligts
vig en hygglig behandling, Man hoppas att
lagens hela stränghet kommer att tillämpas på
de brottslige; men någon säkerhet i detta fall
har man icke, emedan rättskipningen i Ame-
rika lomnar åtskilligt öfrigt att önska, Jag
har sett flera exempel på att förbrytare slupt
pit undan, när de haft större penniagsummor
till sitt förfogande, och man kan just icke säga
att det i Amerika rådande jurysystemet lem-
var någon större trygghet för att lag och rätt
alltid komma till heder.
Det skulle glädja mig om denna i alla delar
sannfärdiga berättelse kunde bli tillnågot gagn
för Våra norska sjömän och lära dem att det,
i fall man icke är hemma i engelskan samt
daglig i sitt arbete, är mycket betänkligt för
dem att taga hyra för längre resa på ameri-
kanska fartyg. Att man dessutom genom att
låta förbyra sig genom en runnoare utsätter sig
för att komma tillsammans med det värsta utr
skum bland sjöfolk är ock väl kändt, Nyttjen
derför all möjlig försigtighet och liton icke på
allehanda lysande förespoeglingar, så skolen I
både undgå mycket elände och bespara edra
kära i hemmet stor sorg och oro!
Tltvrikac-flyheter