kadscharernas traditioner och det sista inbördeskrigets historia. Nasr-ed-din för dessutom sjelf noggrann dagbok, i hvilken han antecknar allt, som rör honom sjelf och hans rike. Shahen känner emellertid icke blott sitt eget lands historia, han är äfven väl bevandrad i Europas. I synnerhet värderar han Peter den Store, Napoleon den 1:ste och kejsar Nikolaus af Ryssland. Han är till och med så förtrogen med tilldragelserna under de tider, då dessa lefde, att han ofta sätter nyss ankomna europeiska diplomater i förlägenhet genom -att häntyda på fakta och data, hvilka dessa icke alltid ha så klara för sig som han. Han har noga studerat sina älsklingsbjeltars dagorder, depescher och proklamationer, och det är icke.så litet i hans stil, som påminner om dem. Detta har haft till följd, att den nuvarande persiska regeringens diplomatiska notvexling blifvit enklare och lättare att förstå. Man inskränker sig nu till att framställa fakta i kela sin nakenhet och slutar med några varma vänskapsförsäkringar, då man deremot förr talade om Irans rosor, näktergalar, jasminer, och mnarcisser. Till och med i sjelfva skrifkonsten har en betydlig förändriog inträdt. Förr bemödade man sig nemligen att skrifva ett för allmänheten oläsligt slags stenografi, medan man nu vändt åter till: den läsliga Nastalik, som shahen alltid sjelf använder. Likaledes stå Nasred-dins handteckningar och aqvareller icke litet öfver vanlig dilettantism och deraf följer att han förstår att värdera konsten, I Teheran uppföres icke ett nytt palats, utan att han sjelf i förbindelse med arkitekten undersöker utkastet och rättar ett eller annat i anläggningen eller dekoreringen. Han har haft väsentligt inflytande på införandet af åtskilliga nya dekorativa motiv, hvilka för första gången ses i Europa ä den å verldsutställningen i Wien uppförda persiska paviljongen, Teheran, som förr var en af Asiens fulaste städer, har under hans regoring blifvit utvidgadt och förskönadt: det har fått moderna boulevarder, många nya karavanserier, -bad och basarer. Å Näsr-ed-diä bar 3 fullvuxna söner, äf hvilka den äldste, Zile Sultan, är 27 år gammal och guvernör i Fart, Hans mor är turkinna, och hans utseende vittnar derom. Den andre, Valietu, är 22 år och guvernör i Tabris. Den tredje, Najile Sultaneh, som ör född af hofarkitektens dotter, bor i Teheran och är en utomordentligt vacker gosse samt fadrens förklarade gunstling. Kopungarnes konung besöker nu Europ. Han har sett stora rikens stora hufvudstäder, här sett deras blomstrande tillstånd, bott i. deras palats, besökt deras museer, arsenaler och varf, Öfverallt har han blifvit mottagen med jubel och glänsande fester; Otvifvelaktigt har han dock äfvenledes gjort bekantskap med den vackra bildens afvigsida i form, af påflogenhet, tiggeri, sjösjuka och mera dylikt. Man kan emellertid hoppas, att både ban: och hans svit, skola förstå att skilja agnarne från hvetet, och att de i civilisstionens hem skola göra en rik och välsignelsebringande : skörd. Då kunna de med glädje vända åter till det dyrbara. Iran, taga Saadi — en persisk skald, en bland alla tiders och länders största lyriker..—i hand och förstå. honom. bättre, än de någonsin förr gjort.