efter, trots dem torka, som varit, men hvilken
nu genom några dagars regn och en betyd-
ligt lägre natt-temperatur har vändt sig —
Still godo. Vi hafva således att åtminstone
här på orten med visshet emotse godt pris på
foder och antagligen äfven på spannmål, men
såsom en gifven följd häraf dyr tid på
kreatur.
Den vår provins genomskärande jernvägen,
som lättat samfärdseln mellan det bördiga
Upland och andra provinser, har ock i san-
Hing visat sig hafva sin goda del uti det till-
tagande allmogevälståndet, äfven om man icke
kan eller får helt och hållet förbise någon
liten tendens till demoralisation längs utmed
jernvägslinien med längre eller kortare äm.
sträckta rötter inåt landet, Eller månne man
icke skulle kunna påstå, att åtminstone spora
diska fall af demoralisation följa jernvägarne
likt kolerafailen vattendragen?
Det religiösa svärmeriet med mer eller min-
dre öppen separatism från statskyrkan är hos
den uppländska allmogen snart en modesak.
Med dessa våra sg. k. läsare förhåller sig på
enahanda sätt som med de flesta annorstädes
varande läsare: de visa sig nemligen vara
förbåldt stora och väl bevandrade teoretiska
fraskrustne, men ofantligt små praktiska
medborgarkristna, såsom förglömmande att
den tro, som icke visar sig i. dygd och goda
gerningar, är en död tro, ty bekstafven är
död, meön andan gör letvande.
Allmogeskolväsendet må med skäl anses
här stå ganska högt, med sin rot närd i de
goda småbarnsskolorna, hvilkas antal väl ytter:
ligare kommer att ökas. Få torde exemplen
vara på föräldrar eller målsmän, hvilka bär
söka undandraga de i skolåldern varande: bar-
nen den anbefallda undervisningen.;
Superiet, nemligen såsom något permanent
hos vår allmoge, synes, dess bättre, alldeles
icke förekomma, i
Tjenares pretentionerå löneförmåner äro i
ständigt stigande, Våra uppländska husfäder
och busmödrar klaga allmänt deröfver och
med skäl, i
Slutligen må tilläggas att; ieko annat än
korrespondenten kar: sig bekant. under: den
tilländagångna delen af sommaren inga an
märkningsvärda eller flera sjukdomsfall än
vanligt förekommit i denna trakt, För möj:
lig kolera tyckes man här alldelös icke hysa
några farhågor.
Ja, så ungefärligen ha vi det här nu vid
rötmånadens ingång. Huru månne annorstä-
des: i vårt kära fädernesland:i uppgifna fall?
Myteri och strandning. Genom te-
legram meddelades häromdagen, att ettnorskt
skepp under ovanliga omständigheter strandat
utanför Vamlingbo på Gotland; Gotlands tid-
ning redogör nu för denna tilldragelse sålunda:
I fredags på aftonen strandadeutanför Vam-
lingbo norska skeppet Firdar, kapten: Holst,
hemma i Porsgrund, kommande barlastadt från
London och destineradt till Helsingfors, —
Strandningen förorsakades genom myteri bland
besättningen, som utgjorde 13 man, kaptenen
inberäknad, och, eftsr hvad vi erfarit, har det
i högsta grad vilda uppträdeöt inotr-skeppets
reling haft sin upprinnelse deraf, att kaptenen,
hvilken lärer ha varit officer i norska marinen
och ville ombord å skeppet fira kröningsdagen,
gaf besättningen för den skull helgådagsfritt
och hissade sina flaggor; men besättvingen,
som möjligen fann trakteringen alltför klen
vid ett så högtidligt tillfälle, blef till den grad
missnöjd med befälet, att då andre styrmannen
på aftonen gat befallning att flaggörna skulle
strykas och läseglen bergas, åtlyddeshan icke,
utan öfverfölls med spakar och anära tillhyg-
gån. Förste styrmannen rusade dervid ut på
däck, men fick genast ett slag i bakre delen
af halsen, så att han dignade och måste taga
reträtten in till sin hytt, hvars dörr genast
blef tillbommad, och fick han dervid åtskilliga
andra slag och hugg. Kapten Holst, hvilken
under detta tumult utkom på däck genom
skyldighet, fick ett svårt slag af en pumpstång
i hufvudet, och då-han tillsade sin 16 åriga
son att gå in och hemta en revolver, blef
gossen äfven öfverfallen och slagen samt er
höll: 7 knifhugg i ryggen, hvarefter befälet
måste skynda in i kajutan, dit likväl vålds.
verkärne ville intränga, höggo med yxor sön-
der dörren och ramponorade fönstret med de
deruti sittande :skeppsuret. e
Under allt detta hade skeppet varit utan
rorsman, och efter ett par timmar frampå nat-
ten törnade det. Då arbetade sig förste styre
man ut och ville förmå det ännu på däck va-
rande manskapet bjelpa till att få seglen back,
men detta vägrades. På morgonen ankom folk
från land. och då tillståndet blef -veterliet.