— 266 —
sens tjenst och således er vederlike:i alla
bänseenden.— vid min heder och med hån-
den på mitt hjerta, att ni, markis dela Trem-
blays, gjort er förtjent af att kallas en pul-
tron, en skurk, en mördåre och en tjuf. Jag
örklarar vidare; att hvarje mat — Han må
illhöra adelsståndet eller det lägre folkot —
som vill understödja er eller gillar ört Hand-
lUngssätt, äfvenledes ör en pultron, en skurk,
en mördare och en tjut. Slutligen skall jag
göga, dels att ni, dk ni våldför er mot min
person, gör er skyldig till majestätsbrott, och
dols att ni i hög grad bruötit mot hederns
bud, då ni, efter att ha blifvit slagen af mig
vidt i ansigtöt, lät er värja förblifva i sin
akida.
Adelsmännen sågo på hvarandra med en
min af blygsel och harm: Det var tydligt,
att markisens förhatliga beteende och döt mod,
som Raoul Här visat, gjort dem särdeles be-
nägna för att med all kraft motsätta sig full-
bordandet af det nya brott, som herr dö la
Tremblays hade i sinnet, 5
Den sistnämdes raseri var så stort, okt han
ander nästan en hel minut icke kunde säga
ett enda ord. Dö närvarande herrarnes hö-
tande blickar manade hobom emellertid till
att handla så skyndsamt som möjligt. -Me-
delst en vivk kallade han till sig apostlarnes
chef samt hyiskade några ord i dennes öra.
Dorefter vände han sig till chevaliern och
yttrade: