frågor och ett dylikt accepterande från reges ringens sida kunde han ej bifalla. Beklagade att yttranden, sådana som chefens för landtförsvarsdepartementet, kunnat ega rum och angrep skarpt nämde chef för att han talat äfven i chefens tör Anansdöpartementet namn. Önskade frågans lösning och förenade sig med dött, som yrkat återremiss. Centerns förslag och uppfattöing understöd des i öfrigt mer och mindre omständligt af hrr Dickson, Åstrand, Casparsson och Werner Ericson; den senare talaren hade dock den åsigten att indelta örmen borde bibohållas såsom stam. Hr Björnstjerna gillade i hufvudsak utskottets syfte, men föreslog en skrifvelse i något förändrad förm. Hr Treffenberg protesterade i sanningens namn mot sanningen af hr Keys yttrande, att stämningen för denna fråga vore ett bevis på sakens sanning och rätt. Så vore ingalunda förhållandet. Den nuvarande stämningen vore blott en följd af den maktfördelningens omstöpning, som inträdde med den nya representationen, och frågans utgång skulle bli ett kriterium på den verkliga beskaffenheten af dönnaå reform. Hvad grundskatternas afskrifning beträffar, så tog den faktiskt sin början i samma stand det fixa värdet på skatten bestämdes, Önskade en atskrifniaog på 30, 40,å 50 år men ville ingalunda skänka sitt bifall åt utskottets förslag. -Yrkade derföreafslag; un der förhoppning att ett annat bättre förslag : skulle från k. m:t inkomma. Emot förslaget uppträdde vidaro hrr Törnebladh, som ej ville bygga lösningen af den vigtiga frågan om grundskatterna på den lösa sanden af antagligheton af regeriagens törsvarsplan och som yrkade återremiss, af Schmidt, som äfven. yrkade återremiss, Heggström, som yrkade afslag i följd af denna sammankoppling af två vigtiga frågor, hvilken endast skall ha till följd att Erundskatternas afskritniog uppskjutis, Hdström, Lars An dersson, Falk, som instämde med hr Boman, Gumelius, söm instämde med hr Heggström, Nybicbus, som förenåde sig med grefve Björn stjerna, P. Staaff och A. W. Staaff, hvilka instämde med hr Boman, Berggren, W. Erwc son, Rubenson, Wallden, Wedberg, Lemberg m fl. Utskottets mening, med bifall till dess förslag, förfäktades at hrr Törnfelt, Wigardt, Nils Pettersson, Jöns Pehrsson, Danielsson, Sparre, som såg i förslaget ett försök att skapa en gertensam basis för frågans lösning och ville dyrt betala en tidsenlig och betryg gandeihärordning och icke kunde klandra röx geringeb, om hon tillmötesgår det allvarliga försöket att åstadkomma en lösning; Posse, som anmärkte, dels att utskottets fjäderlätta skäl likväl accepterats af regeringen, dels att skat: tåregleringen måste försiggå för att göra den ökadb börda drägliz, som ett nytt försvars: system måste komma att kräfva, dels ått uppfattningen betydligt förändrats sedan 1867 samt att ståndpukten då ej är hållbar numefa; Hr Key talade i samma riktning. Han lemnade en kort historik öfver denna frågas 8önare öden och yttrade, att det förefaller som en dröm när man jomför frågans ställning i dsg och. t, ex. 1867. Man har här ett nytt bevis för huru en sann och rättvis sak går framåt till seger, huru mörkt det i början än ser ut, Mot riksdagens talangfallaste män och mot landets pressorganer, med få undantag när, har frågan Om gruödskatterda och iadelningsverket gått framåt. Och att döma efter tonen nu kan man förutse med visshet att försoningens stund mellan partierna ej skall låta vänta på sig så snart frågan står löst, liksom det skedde efter antagandet af det nya representatidnsskicket. Talaren ingick härefter i ett bemötande af några förut fällda yttran den och fick dervid anlodfing, mot dem som svärma för det pröussiska systömet, Ftterligare betona, att vi aldrig skola tänka på detta system, emedan det för oss är obehöfligt; men att vi oaktadt detta kunna Häfva och äfven skola hafva ett försvar, som för vårt gjelfbe stånd blir betryggande. Det vore en helt och hållet obefogad insinuation att vilja påstå, båsom hr Carln gjort, ätt andra kammarens mejoritet skulle bli, den skarpaste. motståndare till-det härordningsförslag, söm rögeringan kommer att framlägga. För bifall till utskottetsförslag talade vidare hrr C. A. Larson, Olof Nilsson, Biesert, Hielm, frih. Ericson, P: Olsson från Helsingborg, Lars Ersson, OC. Isak, Bengtsson, Jonas Andersson i Häckenäs, Lars Persson, Per Nilsson från Örebro län och von Schulzenheim. Mot slutet förlorade sammanträdet allt mer karaktären af öfverläggning och blef istället ett slags öppen votering, hvarvid talarno åtnöjde sig med att instämma med andra talare ellet ock att blott angifvå huru dö skulle komma att rösta, H Vid votering. måste föret omröstning sko för : bestämmande af kontraproposition, Med 118 röster mot 63 äntögs dertill äfsläg. ; I hufvudvoteringen bifölls utskottets förslag med 128 röster mot 54. We Mot detta beslut anmäldes reservation af her Helander, Grenånder, F. Meckel och 0. W. Qarlsons z ThikosMvhatar