frågor och ett dylikt accepterande från reges
ringens sida kunde han ej bifalla. Beklagade
att yttranden, sådana som chefens för landt-
försvarsdepartementet, kunnat ega rum och
angrep skarpt nämde chef för att han talat
äfven i chefens tör Anansdöpartementet namn.
Önskade frågans lösning och förenade sig med
dött, som yrkat återremiss.
Centerns förslag och uppfattöing understöd
des i öfrigt mer och mindre omständligt af
hrr Dickson, Åstrand, Casparsson och Werner
Ericson; den senare talaren hade dock den
åsigten att indelta örmen borde bibohållas såsom
stam. Hr Björnstjerna gillade i hufvudsak
utskottets syfte, men föreslog en skrifvelse i
något förändrad förm.
Hr Treffenberg protesterade i sanningens
namn mot sanningen af hr Keys yttrande, att
stämningen för denna fråga vore ett bevis på
sakens sanning och rätt. Så vore ingalunda
förhållandet. Den nuvarande stämningen vore
blott en följd af den maktfördelningens om-
stöpning, som inträdde med den nya repre-
sentationen, och frågans utgång skulle bli ett
kriterium på den verkliga beskaffenheten af
dönnaå reform. Hvad grundskatternas afskrif-
ning beträffar, så tog den faktiskt sin början
i samma stand det fixa värdet på skatten be-
stämdes, Önskade en atskrifniaog på 30, 40,å
50 år men ville ingalunda skänka sitt bifall åt
utskottets förslag. -- Yrkade derföre- afslag; un -
der förhoppning att ett annat bättre förslag :
skulle från k. m:t inkomma.
Emot förslaget uppträdde vidaro hrr Törne-
bladh, som ej ville bygga lösningen af den
vigtiga frågan om grundskatterna på den lösa
sanden af antagligheton af regeriagens törsvars-
plan och som yrkade återremiss, af Schmidt,
som äfven. yrkade återremiss, Heggström,
som yrkade afslag i följd af denna sam-
mankoppling af två vigtiga frågor, hvilken
endast skall ha till följd att Erundskatternas
afskritniog uppskjutis, Hdström, Lars An
dersson, Falk, som instämde med hr Boman,
Gumelius, söm instämde med hr Heggström,
Nybicbus, som förenåde sig med grefve Björn
stjerna, P. Staaff och A. W. Staaff, hvilka
instämde med hr Boman, Berggren, W. Erwc
son, Rubenson, Wallden, Wedberg, Lemberg
m fl.
Utskottets mening, med bifall till dess för-
slag, förfäktades at hrr Törnfelt, Wigardt,
Nils Pettersson, Jöns Pehrsson, Danielsson,
Sparre, som såg i förslaget ett försök att
skapa en gertensam basis för frågans lösning
och ville dyrt betala en tidsenlig och betryg
gandeihärordning och icke kunde klandra röx
geringeb, om hon tillmötesgår det allvarliga för-
söket att åstadkomma en lösning; Posse, som
anmärkte, dels att utskottets fjäderlätta skäl
likväl accepterats af regeringen, dels att skat:
tåregleringen måste försiggå för att göra den
ökadb börda drägliz, som ett nytt försvars:
system måste komma att kräfva, dels ått upp-
fattningen betydligt förändrats sedan 1867 samt
att ståndpukten då ej är hållbar numefa;
Hr Key talade i samma riktning. Han lem-
nade en kort historik öfver denna frågas 8ö-
nare öden och yttrade, att det förefaller som
en dröm när man jomför frågans ställning i
dsg och. t, ex. 1867. Man har här ett nytt
bevis för huru en sann och rättvis sak går
framåt till seger, huru mörkt det i början än
ser ut, Mot riksdagens talangfallaste män och
mot landets pressorganer, med få undantag
när, har frågan Om gruödskatterda och iadel-
ningsverket gått framåt. Och att döma efter
tonen nu kan man förutse med visshet att
försoningens stund mellan partierna ej skall
låta vänta på sig så snart frågan står löst,
liksom det skedde efter antagandet af det nya
representatidnsskicket. Talaren ingick härefter
i ett bemötande af några förut fällda yttran
den och fick dervid anlodfing, mot dem som
svärma för det pröussiska systömet, Ftterli-
gare betona, att vi aldrig skola tänka på detta
system, emedan det för oss är obehöfligt; men
att vi oaktadt detta kunna Häfva och äfven
skola hafva ett försvar, som för vårt gjelfbe
stånd blir betryggande. Det vore en helt och
hållet obefogad insinuation att vilja påstå, bå-
som hr Carln gjort, ätt andra kammarens
mejoritet skulle bli, den skarpaste. motstån-
dare till-det härordningsförslag, söm rögerin-
gan kommer att framlägga.
För bifall till utskottetsförslag talade vidare
hrr C. A. Larson, Olof Nilsson, Biesert,
Hielm, frih. Ericson, P: Olsson från Hel-
singborg, Lars Ersson, OC. Isak, Bengtsson,
Jonas Andersson i Häckenäs, Lars Persson,
Per Nilsson från Örebro län och von Schul-
zenheim.
Mot slutet förlorade sammanträdet allt mer
karaktären af öfverläggning och blef istället
ett slags öppen votering, hvarvid talarno åt-
nöjde sig med att instämma med andra talare
ellet ock att blott angifvå huru dö skulle kom-
ma att rösta, H
Vid votering. måste föret omröstning sko för :
bestämmande af kontraproposition, Med 118
röster mot 63 äntögs dertill äfsläg. ;
I hufvudvoteringen bifölls utskottets förslag
med 128 röster mot 54. We
Mot detta beslut anmäldes reservation af
her Helander, Grenånder, F. Meckel och
0. W. Qarlsons z
ThikosMvhatar