på, önskande af innersta bjerta att det ej
måtte dröja alltför länge; men du måtte ej
förstått mig rätt, ty härom dagen, då vi ta-
lade något om sommarn, undrade du om jag
och Arvid ej då kunde komma till Stockholm
och göra dina föräldrars bekantskap... Jag
får tillstå det jag haft helt andra planer och
att jag tänkt mig denna sommar annorlunda.
Jag hade så visst hoppats att när jag kom
från mötet finna någon i hemmet, som gladde
sig öfver min återkomst... men derpå är ej
värdt att tänka mera... Du kan aldrig tro
hur ljuft det käns, när man är stadd på resa,
att veta det man är välkommen hem... Om
jag föreslår att vi gifta oss då jag kommer
från mötet, hvad svarar du på det, Olivia?
— Jag har ju lofvat moster att följa med
henne till Södertelje i sommar — —
— Giftermål bryter alla öfverenskommelser
och löser en från dylika löften, .. Om du
också reser till Södertelje, inser jag ej hvar-
för vi skulle behöfva skjuta upp bröllopet —
mosters BSöderteljesejour är slut vid samma
tid som jag kommer från mötet — det blir i
alla hänseenden i Btockholm, och då passar
det ju bra att alla äro samlade der... Med
allra första skall jag tala med mamma härom
och sedan får jag ju skrifva hem till dina
föräldrar, eller hur, Olivia lilla?
— Ja, det är bäst att du i samråd med