SS UM
vill man ge kraft och uttryck åt sina ord
måste man peppra dem med eder, eljest har
man ej gehör med sig, det är säkert... När
det är som kallast heter det ju, att man skall
gå sig varm, eiler hur?... tänk, hvad det då
skall vara att i en allt förtärande solhetta stå
och skrika sig hes, eller också marchera, tills
man är färdig att förgåg. Jag gör mig sjuk
nästa år, om jag lefver, det är säkert.
— Kapten Berglund tycks ej vara belåten
med militär-lifvet — hvarför följde ej kapten
sin fars exempel och blef prest? frågade
moster.
— Jag prest! — nej då — men nog kom-
mer jag ibåg, en såden affälling jag ansågs
vara, just för att jag ej ville bli prest — i
min barndom skulle nemligen alla prestsöner
bli prester; fanns det någon bondson med huf-
vud hette det: han ska lära läsa och bli prest
— nu deremot bli såväl prest- som bondsöner
militärer, det ser man ganska ofta, vi ha ett
par af de seistnämde på regementet — den ene
duger ingenting till, men den andre deremot
är en sakramenskad dugtig pojke, eller hur,
Egnoll — hvad säger du om unge Mattsson,
är det ej en galant gosse, hva?
— Jo, det måste medgifvas — måtte han
bara inte bli bortskämd — nog gör du hvad
du kan i den vägen, det är säkert!
Kaptenen blef ond och tyckte ej om be-
skyllningen,
— Jaså, för att jag tar hand om en stac-