— I -—
Sedan Fredrik skjutit den några slag om-
kring på golfvet och förklarat sin belåtenhet
med den, gick morbror tillbaka i det rummet,
der dockorna funnos.
— Vi få ej glömma lilla Bertha, utan ha
en docka åt henne. också.
— Ska inte morbror köpa en docka åt sina
flickor?
— Nej, men det är snällt af dig att äfven
tänka -på andra, lilla Olivia, det tycker jag
om att höra. Min Olivia är för stor att leka
med dockor; inte tror jag att Clara skulle ha
nöje af någon heller, men vi skola väl hitta
på något annat åt dem.
Under hemvägen mötte vi en mängd barn,
bärande björklöf och midsommarstänger, och
då -jag frågade morbror om han ej ville gå
med oss och se på löfmarknaden, biföll han
min önskan. :
— Det är märkvärdigt att ett sådant oskick
som den der löfmarknaden kan få passera,
sade morbror då vi sutto vid middagsbordet;
huru många unga, vackra björkar falla ej offer
för bilan, och hvartill tjenar det väl?
— Ja, men det är ju samma förhållande
med julgranar? invände faster Sofi.
— Det kan jag visst inte finna. Julgranen
är för barnen, som vintertiden för det mesta
äro stängda inom fyra väggar, onekligen en
stor fröjd, deremot om sommaren, då man så
till sägandes bar hus i hvarje buske, hvad
MIN FÖRSTA UTFLYKT: PB.