Då man emellertid främst hyste ömhet om svenska jorden, så borde Ifrån nämda summa afdragas värdet af de stadsfastigheter och industriella etablissementer, som äfven öfvergått till utländingar, äfvensom värdet af den jord, som öfvergått från en utländing till en annan, och då nedginga summan till mindre än 6 millioner. Hr Sven Nilsson i Österslöf anmärkte till en början att han i sin reservation icke klan drat regoringen eller någon dess ledamot, utan konstitätionsutskottet, son enligt hans åsigt Icke fullgjort sin skyldighet, då det lemnat det i reservationen omrörda förhållandet oanmärkt; Vidare upplyste talaren, att: den summa, han i sin reservation uppgifvit, hade han erhållit af konstitutionsutskottets sekreterare, som sammanfört den ur de u granskning lemnade statsrådsprotokollen.. Innehålla dessa felaktiga uppgifter, det han dock ej förmodade, så vore summan ock felaktig; vid motsatt förhållande finge den väl tillsvidare anses vara exakt. Talaren hade ej till vana att lemna några orik. tiga uppgifter och han önskade att alla andra med lika godt samvete kunde om sig sjelfva vittna detsamma, I fortsättningen af sitt anförande utvecklade han sin reservation, upplyste att utskottet varit enigt om den åsigten, att något borde göras för att inskränka regeringens rätt att så lättsinnigt som på sista tiden skett medgifva främlingars jordköp och åtförde, bland andra exempel, att en engelsman sökt och fått rättighet att på skilda ställen besitta jordegendom uteslntande i afsigt att nedhugga skogen — hvarigenom denne visat sig våra den värsto baggbölare. Ges nom uppläsning ur ett statsrådsprotokoll visade tal; ätt två af regeringens ledamöter motsatt sig beviljandet af rätt åt utländing att besitta fast egendom just på det skäl, att denna rättighet äfven medtörde rätt att sköfla skogen. Talaren deladö fullkomligt den i landet rådände meningen, ätt det vore oklokt att meddelx besittningsrätt till jord utan att dermed följde skyldigheteå att förvärfva medborgarrätt, emedan sådant ur flere Synpunkter ej kunde vara välsötänkt. Han slutade med yrkandet, att betänkandet måtte med ogillande läggas till handlingarne. Hr uses erkände också, att i utskottet rådt den mening, som föregående talare omförmält, men att Man icke kunnat påfinna någon utväg att i detta betänkanda orda derom, I allt kunde dock tal. icke godkänna resörvantens uppfattning, ty det vore Väl onekligt att Sverige i många afsocnden haft verklisa fördelar af de främlingar, som hitkommit med sina kapitaler och sina insigter. Inga föregkrifter voro -lemnadö Tegeringen i afseende vå medgifvanden i detta fall, hvarför ock utskottet saknat skäl till anmärkning. Det företa medlet -att förekomma det. öfverklågade vore väl att ändra-lagen, som förestuifver att utländing skall vara tre år bosatt i landet, innan han kan till svönsk medborgare uppta gas; ty att. neka främlihg ått här köpa jord kan väl icko sättas i fråga, då vi derigenom skulle ställa oss efter både Ryssland och Turkiet. Sedan talaren omförmält att konstitutionsutskottet ellår någon dess ledamot möjligen inom kort framkommer.med förslag i den riktning, hvari allmänna meningen rörande vösningen af denna fråga synes gå, slutade han med hemställan om att betänkandet helt enkelt måtte läggas till: handlingärne. Frinerre von Schultzenheim; äfven ledamot af utskottet, yttrade sig i samma riktning och kom till samma resultat som den föregående talaren. Men han hade dessutom särskilda anmärkningar, att göra mot reservanten. För det första protesterade hän möt uttrycket att regeringen i denna sak skullegått lättsinnigt tillväga. Talaren skulle tvärtom framställt anmärkniog om regeriogen handlat i motsatt riktning. Andra anmärkningen gällde den form, Kvatundet fessfvåäten dragit frågan under fiksdagens. diskussion. Rättast hade varit att i utsköttet väcka motion om saken; så att utskottet fatt NR utlåtande deröfyer. Hådo frågan gått detina väg, skulle talaren mod all kräft medverkat deftill att hon blifvit tillfredsställande löst. Vidsre ätimärkte han att reservanten nu handlat orätt, då han citerat de till. gransknibg i utskottet aflemnade statsrådsprötokolloh. Dessa få endast, enligt talarens påstående, under iakttagande af tystlåtsnhet om innehållet graäskas. -Ur nationalekonomisk synpunkt vore hela reservationen; hvilken han karakteriserade som det bäcisligaste han sött, oriktig, -ty-den villo uppdraga en kinesisk niur möllati. Sverige; och. andra länder. Det kraftigaste och naturligaste medlet att förekomma jordinköp af utländingar vore att svenska fordköparebetaladelika mycket som frärhlingarne ville betala och sedan äfven skötte sig lika bra, Ett våld vore det ju på eganderätten om en jordegare skulle förbjudas sälja sin välfångna egendom till den mestbjudande, och talaren vore öfvertygad att ej någon skulle lemna rogeringen rätt att suspendera gällande lag vare sig mot menigheter eller enskilde. Äfven med de föreliggande anledvingarne till reservationen sysselsatte Fig talaren. Sveriges boafolkning utgör mer än 4 millioner och svenska jordens värde blef af finanskomiten, som för omkring: 11 år. sedan.var stillsammans; uppskattadt till :4,300. millioner. rdr,. Tror man nu, utropade talaren, att de 89 utländingar, hvilka under förra året erhöllo. besittningsrätt å svensk jord till värde at 10 millioner, och pland hvilka förra voro 1 ryss och 5 tyskar, ekola kunha inverka på vår nationälitet, vare sig russifiera eller förtyska oss! Ehuru detta räsonnemang ej hade stöd i något föregående yttrande, utvecklade dock talaren detsamma otiständligt och framkom slutligen med det påståendet, som döckbelöft närmare bevisas, att. blandde öurepoiska nationaliteterna tr det endast tre, som visat sig otillgängliga för inverkan af främmande elementer, och dessa tra. äro; denssvenska, den: spanikas och den irländska! Dessutom upplyste han i sammanhang härmed att.svenska industrien två gånger sedan Gustaf I:s.tid blifvitchjelpt på fötterna af ingar, ehuru --svenskarne sjelfve åter neddragit den. Till stöd för den åsigttalaren jemte utskottsmajoriteten. omfattat rörande gagnet för landet af att främliogar bitkomma med sinå-kspitaler, om än: man må önska bågra ändrade-bostämmelser isafseende på främs ingars kompetens till medborgarerätt, åberopado han äfven den nuvarande ekonomiska ls hg I EAT Ner Re