UabBU UHaABla 10 VIVLULVI UVIMVUNe Polisintendenten. Hr Strömbom åberopar vice häradshöfding Frodell. Strömbom. Ja, det gör jag, som notarius publicus betraktad. Polisintendenten. Hvad vet hr Frodell om den här saken? Frodell. Jo, Strömbom-kom hem till mig och bad mig uppsätta och bevittna en handling. Polisintendenten. Nämde han om hvad slags handling fråga var? Frodell. Nej, derom var ej fråga... Jag gick hem till Strömbom, åtföljd af mitt biträde Andersson, blef införd i ett mindre rum, der en äldre man låg till sängs; detta rum gränsade till salen och stodo mellandörrarnenågot på glänt... Vi satte oss ned och väntade, då hörde vi Strömbom samtala med en person, som han kallade Olofsson. Polisintendenten. Hörde hertn med uppmärksamhet på hvad som sades och hvarom det talades? Frodell. Ja, det gjorde jag... Först talade hr Strömbom, hvilken var den, som egentligen förde ordet, om likgiltiga saker; frågade hvar O.tjenat förut och hvad han tyckte om sin nuvarande husbonde . .. Sedan kommo bestämda frågör, såsom: känle OQO. mej, förrän O. såg mig i polisen? r Polisintendenten. Talte Strömbom högt? Frodell. Som han brukar göra... Hän talar alltid högt. Polisintendenten. Han framställde. emellertid den frågan med hög röst; hvad svarade Olsson? Frodell. Ett bestämdt nej. Polisintendenten, Var det under hela tiden Strömbom som förde ordet. Frodell. Ja, Strömbom framställde frågorna och Olofsson stod och drog sig för svåren, då de rörde Albano... Den andrafrågan Strömborna gjorde var den: Har du skjutsat den Batten, då det brann å Albano, genom Lilljans port? På den frågan svarade Olofsson att han trodde att det var den natten eller ock någon natt förut... Så frågade Strömbom på hvad gränd Olotsson i poliskammaren -kunnat påstå att det varit Strömbom som åkt, då han (0.) nu medgåf-sig ej ha sett 8. förrän i poliskammaren.. På denna fråga sva rade Olofsson att stadsfiskalen sagt att han skulle så säga. t : Polisintendenten. Fattade hr Frodell Olofssons yttrande så, att han bestämdt medgaf, det han ej den natten eldsvådan uppstod.skjutsåt, vare sig Strömbom och Öberg eller några andra personer vägen genom Lilljans port? Frodell. Nej, det kan jäg ej säga. . . Jag vill I minnas att han sade sig den qvällen ha skjutsat ett par herrar, som: han ej kände... Jag hörde äfven Olofsson svara på de förebråelser Strömbom gjorde honom för hans vittnesmål: Kommissarien har sagt: det gör ingenting, för du behböfver inte svära i polisen, ty hvad du inte är säker på, det kan du ta tillbaka Trådhusrätten. Polisintendenten: Nå, vidare? Frodell. Så var gamtalet slut, och hr-Strömbom kallade in oss i-salen, under yttrande: Se här är den der åkarn, som vittnade mot mej i polisen. .. Jag har kallat herrarne, för att åhöra och anteckna den berättelse han har att af. lägga. Polisintendenten. Aflade han hågon berättelse? Frodell. Nej, han förklarade sig ej ha någon att aflägga. mn Polisintendenten. Hvad -sade Strömbom om det? Frodell. Han blef mycket enträgen; upprepade sina frågor och bad Olofsson ibeveklig ton att ge samma svar som nyss förut, men Olofsson svarade ingenting, utan bad att få fara sin väg (den droska han körde stod utanför) . . . På förnyad Hemställan till Olofsson att upprepa hvad han sagt, svarade denne: Jag skall nog tala sanning, när jag kommer till potisen. När Strömbom såg att ingentivg hjelptey sade ban: Jag vill hoppas att du talar lika sanning inför polisen, som du talt i detta rum; dw är emellertid rädd för polisen, men var inte rädd för den. Jag skall tala sanning i pplisen, upprepade Olofsson då ännu en gång... Hr Strömbom tillfrågade oss härefter om vi medgåfvo oss ha hört samtalet mellan honom och Olofsson från det närgränsande rummet, hvartill vi svarade ja: Polisintendenten. Hur visste: hr Strömbom så säkert att hrr Frodell och Andersson varit inne i det der rummet? ! Strömbom. Det wisste jag väl, efter jag just derför skickat efter dem. Å Polisintendenten. Hur lång tid varade samtalet som herrarne lyssö ... athördei det lilla rummet? Frodell. Omkring en timmes tid. :. Polisintendenten, Var det något vidare? Frodell.. Ja, hr Strömbom ville att jeg skulle sätta upp protokoll öfver hvad som förefallit; men som jag ansåg Strömboms mening vara att sätta upp protokoll öfver hvad vi hört i andra rummet, så vägrade jag. Polisintenderten. Hvad sade hr Strömbom om et? Frodell. Han yttrade sia ledsnad; men jag svarade: jag skall först tala vid polisiatendenten; och jag tillade: berrn har i allt fall den resursen att kalla mig son vittne. sa Cederborg. Jag tår be att.den frågan framställes till hr Frodell uttryckte ej;hr Strömbom något hot mot Olofsson under samtalet i salen ,.. Talade han om att du skall. komma i häkte m. m.? Frodell. Jag hörde ej på hvad som passerade mot slutet. Cederborg. Jag vill ha den frågan framställd, om hr Frodell var kallad för att afhöra samtalet. Jag kan inte underlåta att anmärka det egna.i att hr Frodell lyssnade på samtalet... Tyckte ej-hr Frodell emellertid att hr Strömbom framställde frågorda, under syneller, rättare sagdt, hörbar beräkning att få svaren afgifna efter sin önskan ? Frodell. Båda de samtalande tycktes känna till saken mycket väl... Frågorna framställdes dock i den riktning, att de visade Strömboms meniog vara den att förmå Olofsson ändra. eller rätta de frågor han besvarat i poliskammaren: -. Strömbom. Framgick inte af samtalet att Olofsson var lockad och tubbad af polisen ... Hörde inte vittnet att jag bad Olofsson tala sanning? Frodell. Avgående den förstnämda frågar Tår jag svara hvad jag förut sagt; den andra frågan vill jag besvara med ja. Strömbom. Hörde inte hr Frödell: Olofsson yttra: Jag har inte kört för Strömbom natten: till den sjunde? Frodell. Jo, det hörde jag. Strömbom. Kan hr Frodell taga den aflagda