Då man emellertid främst hyste ömhet om
svenska jorden, så borde Ifrån nämda summa
afdragas värdet af de stadsfastigheter och in-
dustriella etablissementer, som äfven öfvergått
till utländingar, äfvensom värdet af den jord,
som öfvergått från en utländing till en annan,
och då nedginga summan till mindre än 6
millioner. -
Hr Sven Nilsson i Österslöf anmärkte till
en början att han i sin reservation icke klan
drat regoringen eller någon dess ledamot, utan
konstitätionsutskottet, son enligt hans åsigt
Icke fullgjort sin skyldighet, då det lemnat det
i reservationen omrörda förhållandet oanmärkt;
Vidare upplyste talaren, att: den summa, han
i sin reservation uppgifvit, hade han erhållit
af konstitutionsutskottets sekreterare, som sam-
manfört den ur de u granskning lemnade
statsrådsprotokollen.. Innehålla dessa felaktiga
uppgifter, det han dock ej förmodade, så vore
summan ock felaktig; vid motsatt förhållande
finge den väl tillsvidare anses vara exakt.
Talaren hade ej till vana att lemna några orik.
tiga uppgifter och han önskade att alla andra
med lika godt samvete kunde om sig sjelfva
vittna detsamma, I fortsättningen af sitt an-
förande utvecklade han sin reservation, upp-
lyste att utskottet varit enigt om den åsigten,
att något borde göras för att inskränka rege-
ringens rätt att så lättsinnigt som på sista
tiden skett medgifva främlingars jordköp och
åtförde, bland andra exempel, att en engels-
man sökt och fått rättighet att på skilda stäl-
len besitta jordegendom uteslntande i afsigt
att nedhugga skogen — hvarigenom denne
visat sig våra den värsto baggbölare. Ges
nom uppläsning ur ett statsrådsprotokoll visade
tal; ätt två af regeringens ledamöter motsatt
sig beviljandet af rätt åt utländing att besitta
fast egendom just på det skäl, att denna rät-
tighet äfven medtörde rätt att sköfla skogen.
Talaren deladö fullkomligt den i landet rå-
dände meningen, ätt det vore oklokt att med-
delx besittningsrätt till jord utan att dermed
följde skyldigheteå att förvärfva medborgar-
rätt, emedan sådant ur flere Synpunkter ej
kunde vara välsötänkt. Han slutade med yr-
kandet, att betänkandet måtte med ogillande
läggas till handlingarne.
Hr uses erkände också, att i utskottet rådt
den mening, som föregående talare omför-
mält, men att Man icke kunnat påfinna någon
utväg att i detta betänkanda orda derom, I
allt kunde dock tal. icke godkänna resörvan-
tens uppfattning, ty det vore Väl onekligt att
Sverige i många afsocnden haft verklisa för-
delar af de främlingar, som hitkommit med
sina kapitaler och sina insigter. Inga före-
gkrifter voro -lemnadö Tegeringen i afseende
vå medgifvanden i detta fall, hvarför ock ut-
skottet saknat skäl till anmärkning. Det för-
eta medlet -att förekomma - det. öfverklågade
vore väl att ändra-lagen, som förestuifver att
utländing skall vara tre år bosatt i landet,
innan han kan till svönsk medborgare uppta
gas; ty att. neka främlihg ått här köpa jord
kan väl icko sättas i fråga, då vi derigenom
skulle ställa oss efter både Ryssland och Tur-
kiet. Sedan talaren omförmält att konstitu-
tionsutskottet ellår någon dess ledamot möjli-
gen inom kort framkommer.med förslag i den
riktning, hvari allmänna meningen rörande
vösningen af denna fråga synes gå, slutade han
med hemställan om att betänkandet helt en-
kelt måtte läggas till: handlingärne.
Frinerre von Schultzenheim; äfven ledamot
af utskottet, yttrade sig i samma riktning och
kom till samma resultat som den föregående
talaren. Men han hade dessutom särskilda
anmärkningar, att göra mot reservanten. För
det första protesterade hän möt uttrycket att
regeringen i denna sak skulle- gått lättsinnigt
tillväga. Talaren skulle tvärtom framställt
anmärkniog om regeriogen handlat i motsatt
riktning. Andra anmärkningen gällde den
form, Kvatundet fessfvåäten dragit frågan
under fiksdagens. diskussion. - Rättast hade
varit att i utsköttet väcka motion om saken;
så att utskottet fatt NR utlåtande deröfyer.
Hådo frågan gått detina väg, skulle talaren
mod all kräft medverkat deftill att hon blifvit
tillfredsställande löst. Vidsre ätimärkte han
att reservanten nu handlat orätt, då han cite-
rat de till. gransknibg i utskottet aflemnade
statsrådsprötokolloh. Dessa få endast, enligt
talarens påstående, under iakttagande af tyst-
låtsnhet om innehållet graäskas. -Ur national-
ekonomisk synpunkt vore hela reservationen;
hvilken han karakteriserade som det bäcisliga-
ste han sött, oriktig, -ty-den villo uppdraga en
kinesisk niur möllati. Sverige; och. andra länder.
Det kraftigaste och naturligaste medlet att före-
komma jordinköp af utländingar vore att svenska
fordköparebetaladelika mycket som frärhlingarne
ville betala och sedan äfven skötte sig lika
bra, Ett våld vore det ju på eganderätten
om en jordegare skulle förbjudas sälja sin
välfångna egendom till den mestbjudande, och
talaren vore öfvertygad att ej någon skulle
lemna rogeringen rätt att suspendera gällande
lag vare sig mot menigheter eller enskilde.
Äfven med de föreliggande anledvingarne till
reservationen sysselsatte Fig talaren. Sveriges
boafolkning utgör mer än 4 millioner och sven-
ska jordens värde blef af finanskomiten, som
för omkring: 11 år. sedan.var stillsammans;
uppskattadt till :4,300. millioner. rdr,. Tror man
nu, utropade talaren, att de 89 utländingar,
hvilka under förra året erhöllo. besittningsrätt
å svensk jord till värde at 10 millioner, och
pland hvilka förra voro 1 ryss och 5 tyskar,
ekola kunha inverka på vår nationälitet, vare
sig russifiera eller förtyska oss! Ehuru detta
räsonnemang ej hade stöd i något föregående
yttrande, utvecklade dock talaren detsamma
otiständligt och framkom slutligen med det
påståendet, som döckbelöft närmare bevisas,
att. blandde öurepoiska nationaliteterna tr det
endast tre, som visat sig otillgängliga för in-
verkan af främmande elementer, och dessa
tra. äro; denssvenska, den: spanikas och den
irländska! Dessutom upplyste han i samman-
hang härmed att.svenska industrien två gånger
sedan Gustaf I:s.tid blifvitchjelpt på fötterna
af ingar, ehuru --svenskarne sjelfve åter
neddragit den. Till stöd för den åsigttalaren
jemte utskottsmajoriteten. omfattat rörande
gagnet för landet af att främliogar bitkomma
med sinå-kspitaler, om än: man må önska bå-
gra ändrade-bostämmelser isafseende på främs
ingars kompetens till medborgarerätt, åbero-
pado han äfven den nuvarande ekonomiska
ls hg I
EAT Ner Re