Andra tider, andra seder. Såsom betecknande för hvad den ryktbare docenten von Scheele kallar detta blomstrande tillstånd, i hvilket församlingen i Gendve under den despotiske Öalvins styrelse befann sig, torde följande utdrag ur Teol. Tidskr. 1873 h. 1, rörande de inom sagda församling den tiden med oeftergiflig stränghet upprätthållna sedelagarne, förtjena att i vår tid och för kontrastens skull anföras: Den som bevistade ett dop eller bröllop, utan att förut hafva åhört den dertill hörande predikan, skulle böta. Svordom var belagd med svårt fängelsestraff, så ock dans, maskering samt hvarje slags kort--eller tärnings-spel. Ingen af stadens invånare var det tillåtet att besöka värdshus, och värdshusföreståndarne voro, vid hårda böter förbundna att före ock efter hvarje måltid bedja tillsammans med dem, som tagit in i deras hus. En hvar husfader var förpligtad att hålla sitt husfolk till besök af de offentliga gudstjensterna, hvilka -förekommpo i otrolig myckerhet: på söndagen fyra, under veckans lopp tre, samt ytterligare hvarje morgon kl. 6 eller 7 fullständiga predikningar jemte bön och psalmsång. Bruk af guldoch silfverbroderier, kedjor, armband, perlsmycken m;m; var förbjudet, så ock för qvinnorna all konstrik frisyr o. 8. v. Pastorerna och församlingarnes äldste voro förpligtade att på vissa tider, hvar inom sitt distrikt, göra husbesök och anställa noggranna förhör inomalla hushåll. Äfven de högsta magistratspersoner voro underkastade sådan sträng uppsigt, och sededomrarne sjelfve skulle på hvarandra utöfva inbördes censur.( Vi föreställa oss just, med hvilken andakt vår tids tärnor och marskalkar skulle åhöra en predikan innan de inträdde i bröllopssalen. Tänkom oss sedan brr Davidson och Cadier från frukostens början till suptns slut förrättande bön med sina respektive gäster. Att en hel mängd lata och fåfänga eller skrymtande och behörigen kolporterade eller bortkollrade personer skulle finna sig särdeles väl vid ett obegränsadt antal offentliga gudstjenster i hvarje vecka, det tvifla vi icke på. Torde nog också hända, att åtskilliga äfven bland våra högsta magistratspersonerX skulle anse dö presterliga besöken och förhören såsom en gudomlig ofdning;:. men säkerligen skulle de flesta i vår tid finna sig illa vid ett sådant spionerande tyranni.. Men om vi än icke kunna i ållo instämma i det vitnesbörd, hvilket hr von Scheele finner så skönt; att nemligen här ifrågavarande samhällsordning var den bästa kristliga samhällsinrättring) Som Sedan apost: larnes tid gifvits på jordenX, så skulle vi anse : mycket helsosamt, i fall man kunde återupplifvaj behörigen fiodifieradö förstås; åtskilliga dess stadgar mot mångahanda flärd och olater, som nu hota att omintetgöra allt fåmiljelif, förderfva ungdömen och gnaga på vårt folks helsa och sjelfbestånd: Önskligast vöre naturligtvis, att en vaknande sjelfkänsla, ett manligt och: ädelt allvar gjorde sådana lagar mot lättsinne och öfverdådigt lefnadssätt öfverflödiga. S a