hus län: Jag skulle helst sett att denna fråga
icke blifvit väckt inom något stånd,
Hrr P, F. Mengel och J. MH, Falk yrkade
inbjudningens läggande till handlingarna utan
annan åtgärd. Hr P. Östman hade samma
yrkande, hvari för öfrigt ett större antal af
ståndets medlemmar förenade sig, och stån-
det beslöt att icke antaga inbjudningen i
ämnet samt att lägga medståndens 3:ne nu
föredragoa protokallsutdrag till handlingarne,
Frågan var dock härmed icke utagerad. Hr
Carl Anders Larsson i Maspelösa väckte näm-
ligen den 16 november följande knepiga mo-
tion angående
kröningskostnadernas fördelning.
Sedan de tre öfriga riksstånden redan beslu-
tat, att till kungl. m:t aflåta underdånig skrif-
velse, angående D. D. M, M:s kröning, så och
då bondeståndet varit af skiljaktig mening om
nyttan och nödvändigheten af samma ceremoni,
torde det icke kunna anses öfverflödigt att i tid
vara betänkt på sättet för anskaffande af nödiga
medel till bestridande af kostnaderna för ifråga-
varande högtidlighet. Då högl. ridderskapet och
adeln, såväl som högv. presteståndet, visat det
berömvärdaste nit för åstadkommande af en slik
högtidlighet, kan man vara fullt förvissad der-
om, att dessa höga riksstånd icke heller vilja
undandraga sig sin proportionerliga andel af alla
de för kröningshögtilligheterna uppkommande
kostnader. Motsatsen härtill, om denna kunde
befaras, skulle framställa dessa riksstånd i en
mindre fördelaktig dager inför den vördade mo-
narken samt leda till de starkaste bevis derpå,
att medlemmarne inom nämda riksstånd vil ön-
skade ett högtidligt firande af D. D. M. M:s krö-
ning, men att depensen derför hufvudsakligen
borde drabba de båda skattdragande borgare- och
bondestånden, i fall statens ordinarie och extra
ordinarie inkomster dertill skulle anvisas.
Nu och emedan ingen mera billig och ritt-
vis fördelningsgrund lärer kunna upptänkas in
sjelfva representations- och beskattningsrätten,
sådan densamma enligt gällande grundlagar ut-
öfvas, vågar jag vördsamt föreslå, att rikets stän-
der ville fatta beslut af följande innehåll:
De medel, som kunna erfordras för kost-
naderna vid D. D. M M:s konungens och
drottningens kröning och hyllning i Sverige,
förskotteras från statens kassor, men åter-
gäldas till samma kassor på det sätt, att, en-
ligt nu gällande bevillningsförordning, ?sdel
påtöres höglofl. ridderskapet och adeln, !4del
ögv. presteståndet, Tlidel väll. borgarstån-
det och !lidel bederv. bondeståndet.
Genom denna rättvisa fördelning kommer
hvarje riksstånd i tillfälle att visa sin undersåt-
liga vilvilja för sin dyre monark ech dess höga
gemål, på samma gång som derigenom förebyg-
ges all klagan öfver det ena riksståndets högre
betungande än det andra, hvilken klagan eljest
någon gång låter sig förspörja, så länge hvarje
särskildt stånd disponerar en fjerdedel af sjelfva
beskattningsrätten.
Om denna motion förenade sig hrr Johan-
nes Andersson från Elfsborgs, Per Tjernlund
från Vester-Norrlands och Per Persson från
Vermlands län, i
Beviliningsutskottet afstyrkte bifall till mo-
tionen på grund af praktiska svårigheter vid
förslagets genomförande. Bondeståndet lät
visserligen dervid bero som det heter i dess
protokoll, men detta beslut föregicks dock af
en ganska märklig diskussion, för hvilken vi
här redogöra,
Redan den 19 november, då motionen
skulle remitteras till bevillningsutskottet,
uppträdde flera talare. Hrr P. Östman och
Anders Eriksson från Elfsborgs län samt
Rosenberg voro rådda, de förra för sjelfva
saken, den senare för att bondeståndet
skulle stöta sig med de andra stånden,
i följd hvaraf dessa ledamöter af ståndet, med
bifall af några andra, ogillade motionen, den
senare dock, med synbar benägenhet att vilja
stå väl på alla håll, godkännande principen
med förmälan doesslikes att han fkulle velat
gå ännu längre än motionären, Hrr Per Pers-
son trån Vermlands läa och Erik Ersson
från Gefleborgs län ansågo att det vore fullt
principenligt, om man mod alla statsutgifter