tiskhet, den man ej önskat träffa under Gustaf
II Adolfs och Axel Oxenstjernas tidehvarf —
år 1616 dömd till lifstidsfängelse och insatt på
Kajaneborgs fästning, belägen i en vild fors bland
Fialands ödemarker. Af ståthållaren Hara och
dennes måg Helge behandlades här den lärde
mannen med utsökt grymhet: den senare upp-
manade soldaterna att till tidsfördrif kasta sten
på honom och lät insätta honom i ett af rått
timmer öfver strömmen bygdt fängelse, der vatt-
net ofta steg upp öfver golfvet; tätt invid fön-
stret låg en stinkande gödselhög; icke sillan
misshandlades han (en gång skad: les refbenen),
och bans hustru, som åtföljt honora jemte deras
son, delade samma öde: vid ett tillfälle blef hon
slagen af Helge sjelf; och sonen fråntogs dem
slutligen. En och annan böneskrift hann vil
till konungen, men ingen ändring afhördes förrän
efter dennes död, då Messenius efter nära 20 års
fångenskap 1635 flyttades till Uleåborgs stad och
erhöll fördubbladt underhåll. Der afled han ef-
ter två års förlopp, och hade då (förat alltid
vacklande) återvändt till sin ungdomstro: katoli-
cismen. Under sin fängelsetid utarbetade Messe-
nius sin vidlyftiga Scondia Illustrata, en svensk
historia, den första af verkligt värde. Hans
aramatiska arbeten voro på sin tid mycket lästa
och beundrade, men torde förtjena mindre upp-
miärksamhet såsom konstprodukter af poetiskt
värde än såsom bearbetningar af fosterländska
ämnen.
1783: jordbäfning i Calabrien, hvarvid 29 stä-
der och byar förstördes och 50,000 menniskor
förgiogos. Denna jordbäfning, en af de våld-
sammaste som historiem känner, förvandlade bland
annat Messina till ruiner.
1807: afskaffades slafhandeln genom engelska
underhusets beslut. Detta skedde med 100 rö-
röster mot 36 och bifölls äfven af öfverhuset
dagen derpå.