Korrespondenser från landsorten.
Ekesjö den 13 januari 1873,
Innehåll: Det nya året och väderleken. — Östra
förande - Den lurade tiufven. — En väl-
nde bondgumma. — Oegennytta af
prest — Egendomshandel. gennytta
Det nya året har börjat med ea väderlek,
hvars uthållighet under denna årstid man icke
tror sig i mannaminne hafva bevittnat. Hvarje
dag är mild som en septemberdag och under-
stundom faller det en och annan regnskur.
Solen tittar för öfrigt sällan fram, och sker
det någon gång, så underlåter den för öfrigt
ej att oförtöfvadt hölja sigimoln: För landt-
mannen är naturligtvis en dylik väderlek allt an-
nat än hugnande. Landtmannen skulle denna
tid på året förrätta en mängd körsysslor, han
skulle forsla hem sitt madhö, hvilket är åt
komligt endast när marken är frusen och höljd
af snö, samt skaffa hem sin skogsved m. m.
Nu åter får han hjelpa sig så godt han kan.
Jag talade härom dagen vid en person, som
ytttrade att gräset invid bäckar börjar se
grönskande ut. Få se, hur länge det varar.
Från Norra Vedbo härad berättas, det ar-
betena å östra stambanan så till vida redan
börjat, att man från Nässjö begynt afrödja
den blifvande bansträckningen och har der-
med redan hunnit ett betydligt stycke väg.
Respektive gårdsegare börja redan skörda vinst
af banan, Så har en enda hemmansegare, ett
par mil trån Nässjö, sålt skog till sliprar och
arbetsplank för den nätta summan af nio
usen rdr.
Den sanna förtjensten håller sig ofta nog i
skuggan och vandrar obemärkt af menniskor
sin väg fram utan att erhålla annan belöning
än tillfredsställelsen öfver att hafva kunnat
uträtta en god, nyttig och ädel gerning, Detta
är förhållandet med en gumma, hustru till en
hemmansegare i ——— d socken här i när-
heten. Bemälda gumma har nämligen under
loppet af många år i sitt hem upptagit åtskil-
liga nu redan till ett ansenligt antal uppgående
föräldralösa eller utfattiga barn, hvilka hon
icke allenast bemött med moderlig ömhet, utan
äfven gitvit en för deras ställning passande
uppfostran. Så snart någon i hennes närhet
blir ur stånd att försörja sig och de sina,
kan man vara viss om att hennes gästvänliga
hydda är öppen för de hungrande små, som
hos henne finna ett villigt skydd. Bemälda
gumma eger dock fyra egna barn och utöfvar
utomdess en efter hennes förmåga icke obe
tydlig välgörenhet, äfven mot äldre personer.
Nyligen gifte sig en af hennes skyddslingar
och bröllopet stod under fostermodrens tak
samt på hennes och hannes mans bekostnad.
Efter jag kommit att tala om välgörenhet,
så torde det vara skäl att icke förbigå ett an-
nat drag af oegennytta, denna gång hos en
prestman. Inom L— ——d församling finnes
nämligen en kyrkoherde, hvars verksamhet för
folkskolan torde hafva få sina likar. Icke
nog med att bemälde kyrkoherde understun-
dom sjelf läser och undervisar i skolan, utan
han tilldelar den då och då icke obetydliga
presenter under form af böcker eller pen-
ningeunderstöd åt skolbarnen. Inom annex
församlingen bidrager han till underhållet af
en småskolelärarinna, hvars lön annars skulle
vara alltför knapp för att någon småskola
skulle kunna inom församliogen existera. Må-
hända återkomma vi en annan gång såväl till
hans som till ofvan omnämda bondgummas
namn.
Esomoftast hör man omtalas egendomshan-
del. Så har nyligen en patron Fr, Nehrman för-
sålt sin för kort tid sedan inköpta egendom Quill
i Kråkshult socken, med utanverk och fall, samt
sin gård Åen, med undantag af en derunder
lydande utjord, alltsammans till brukspatron
G. Tillberg i Oskarshamn för samma köpe-
skilling, eller 60,000 rdr. I Flisby, nära här-
intill belägna socken säges den mycket natur-
skösa egendomen Knutstorp vara såld till en
stockholmare. Huruvida det sistoömda är fullt
säkert, kunna vi dock ej vitsorda.