:
Utrikes-Nyheter.
Telegrafen har redan hitfört underrättel-
sen att Thiers medgifvit tillsättandet af an
svariga ministrar. Detta innebär en stor ef-
tergift å presidentens sida, enär han, som
vid sidan af obestridliga förtjenster synos
lida af den sjukdom, hvilken kallas mak-
tens fåfängaX, alls icke varit vän af den
tanken att vid sidan af sig få regeringsmed-
lemmar, som stode till representationen i
något personligt ansvar. Ännu samma dag,
som Thiers första gången deltog i det Ker-
drelska utskottets sammanträden, innehöll
den tidning, hvilken anses för Presidentens
organ, Bien public, en artikel mot Smini-
strarnes ansvarighet och s. k. parlamenta-
riska garantierX, och deraf blef inom de Ppo-
ltiska kretsarne i Frankrike eller, kanske
rättare, i Versailles och Paris den föreställ-
ningen allmän att Thiers skulle vara omed-
görlig i-denna punkt. Flera ansedda tid-
ningar sågo ock saken ur denna synpunkt.
Journal des Debats för den 22 dennes vå-
gade till och med antyda, att en hastig upp-
lösning af kammaren vore den enda återstå-
ende utvägen. Temps yttrade samma dag:
Nationalförsamlingen och Thiers hafva kört
fast; de hållas liksom genom en trolldom
bundna i en vanmakt, hvilken till hvad pris
som helst måste häfvas. Kammarens upp-
lösning vore onekligen det bästa medlet, men
nationalförsamlingen är suverän och vägrar
fatta beslut om sin upplösning, fastän detta
innebär den enda vägen till räddning4, Te-
legrammerna hafva visserligen omtalat att
högern vill vidhålla sin mot Thiers fiendtliga
ställning, men andra underrättelser — om
man får sätta tro till dem — uppgifva
att högra centern och venstra centern,
dertill manade af fruktan för Thiers afgång,
som skulle medföra kanske oberäkneliga följ-
der, slutit ett förbund för att stödja Thiers
och befordra de förslag till konstitutio-
nella reformer, hvilka, såsom bekant, med
det snaraste väntas framställda. Hvad som
äl ock ger Thiers icke så liten öfvervigt
äro de många förtroendeadresser, som från
skilda håll i landet blifvit sända till hönom,
och hvilka tyda på åsigter motsatta dem
högern förfäktar,
Venstra centern utsåg en komitå af tre
ledamöter att uppgöra ett förslag till åstad-
kommande af ex definitiv konstitution. Des-
sa herrar : Perier Laboulaye och Picard, haf-
va utarbetat följande förslag, i hvilket man
igenkänner Laboulayes stil: ;
Undertecknade vilja, i betraktande deraf att !
nuvarande provisoriska tillstånd icke längre kan c
ortfara, att Frankrike nödvändigt behöfver en de: Å 4
önitiv regering, som garanterar ordningen under
den närmaste framtiden, att det således är nöd-
vändigt att befästa republiken, såsom landets
lagliga stotsform, gerom sådana institutioner, 1
hvilka i alla fria stater reglera statemakternas s
verksamhet, kontinuitet och befogenheter, här-
med föreslå nationalförsamlingen att tillsätta en 8
ommission; af trettio personer med uppgift att
atarbeta ett: sammanhängande helt af organiska 0
lagar, i hvilket afseende vi fästa uppmärksamhe-
ten på följande frågor : förlängning vå fyra år af
Prjsidentens makt; val af viae nresicent för hän-
elsen af den. ordinarie presidentens frånfälle; ) 2
partiela omval af nationalförsamlingen; två ka t
marsystem; ministeransvarighet: reglering af för-
hållandena mellan statsmakterna. b
En deputation af venstra centern har till 8
hr Thiers aflemnat detta förslag. Han sva- 2
rade att han delade de i programmet utta- -
-ade meningar, men bad partiet icke ännu f
väcka förslaget hos församlingen. XFörst må- O
ste duellen mellan mig och utskottet afslu- 4
tas, sade han. R
Picard, Thiers intime vän, har blifvit af ti
venstra centern vald till ordförande vid par-
iets enskilda möten. fc
Den ståndpunkt, yttersta högern i franska k
nationalförsamlingen intagit, tydliggöres af d
partiets organ, tidningen Union, då den i
skrifver följande: Nej, nu gäller deticke ! k
valet mellan republikens president och mo- si
narkien, utan frågan är om de falska ederna är
skola erhålla medborgarrätt i vårt gamla de
Frankrike. Hr Thiers har blifvit anförtrodd bl
en provisorisk regering och vill nu af den- är
samma göra en definitiv. Under sådana för- tic
hållanden är det nationalförsamlingens rätt Gå
och pligt att återtaga makten från dess P
trogna representant. Ännu en gång, stri-
len rör sig icke och behöfver icke röra sig
m frågan: rcpubiik eller monarki? här stå
eden i Bordeaux och menedarne i Versailles
not - hvarandra. . När dom angående dem
allit, skoll nationalförsamlingen, om och med
vilken -en ny provisorisk öfverouskommelse en
kall afslutas för att gölla tills den tid är
nne, då landet återkommit till sig sjelft m
ch, befriadt från alla anarkiska Ppåtrycknin- -
lugnt och kraftigt kan egna sig åt upp- )
standet af en varaktig regering4,
Ännu har underrättelse icke ingått att
onflikten mellan Thiers och monarkisterna
lifvit bilagd. De fordra genom sitt utskott
det Kerdrelska) att han skall helt och hål- re
et afhålla sig från deltagande i församlin- co
ens diskussioner och att ministören skall up
öras ansvarig inför församlingen. Hr Thiers de
ill alldeles icke afsäga sig rättigheten till j gå
ev förra och han hyser en mycket plato- La
isk böjelse för en mivisteransvarighet, som n
kulle ställa honom i ett visst beroende af
ina rådgifvare. Han lärer ock gifvit ut-
kottet tillkänna att han anser en lag här-
m vara olämplig så länge regeringen icke fö
iom församlingen har en afgjord majoritet. för
Enligt ett telegram från Versailles imån- I 7
2g8, meddeladt i Berlingske Tidende i tis- dej
ags morgse, skulle en fullständig brytning nm
iträdt mellan Thiers och det Kerdrelska å
tskottet. . Några af Thiers vänner försökte S
Mar sis
Anu att åstadkomma en förlikning, men det älv
ar föga sannolikt att de skulle lyckas. ba
Aa AA - pa