Utrikes-Nyheter. Preussens statsskuld beräknas vid slutet af detta år uppgå till 429 millioner thaler (1,144 millioner rdr). I det närmaste hälften deraf är upplånad för jernvägars byggande. När denna del afräknas, befinnes den verkliga statsskulden uppgå till omkring 23!4 rdr svenskt på hvarje inbyggare. I de tyska adelsbrefven står, bland annat gammaldags, att riddaren skall bistå kejsaren i alla torneringar o. dyl. Man har äntligen kommit ihåg att sådana förelägganden passa sig illa för en del personer som nu för tiden adlas, t. ex. bankirerna Bleichröder och Hausemann, och derför skola numera dessa föråldrade föreskrifter borttagas ur adelsbrefven. Embetsståndet i Tyskland har sträng tjenstgöring och liten lön. Det sistnämda är äfven fallet med presterskapet derstädes, Exempelvis anföres att i Hessen-Kassel, der 482 kyrkoherdebefattningar finnas, hafva 134 blott en lön af 1,100 rdr, 202 mellan 1,100 och 1,333 rdr samt mycket mer än hälften 1,666. Der finnes icke mer än 40 pastorater med öfver 2,666 rår årlig inkomst. I Posen, der hittills det andliga ståndet innehaft alla skolinspektörsplatser, har regeringen nu, att börja med, tilldelat tre sådana åt verldsliga män och entledigat 3 dekaner. Dresden skall upphöra att vara en befästad ort. De befintliga skansarne skola slopas. i Första kammaren i Sachsen är lik sina kolleger i andra stater. Ett af densamma tillsatt utskott har afstyrkt bifall till andra kammarens beslut att kommunerna skola välja lärare i folkskolorna och presterskapets uppsigt öfver dessa upphöra. Hr Thiers har blifvit utsedd till skiljedomare i en gammal tvist mellan England och Portugal. Efter allt hvad man i sex veckors tid hört från Frankrike, var man nästan öfvertygad om att hr Thiers nu skulle föreslå församlingen att förklara Frankrike för 1epublik och sålunda bestämma dess statsform, men en vanligen väl underrättad korrespondent menar att häraf blir ingenting. Monarkisterna ha på sista tiden, i förlitan på hr Thiers stränghet mot Gambettismen, rest upp hufvudet och demonstrerat så djerft, att man kan tro dem om att med samlad kraft sätta sig emot det ifrågasatta konstitutionsförslaget. Hr Thiers torde derför välja sin vanliga utväg att i budskapet till församlingen sväfva mellan begge partierna, så att intetdera kan komma åt att störta hvarken honom eller den nuvarande ordningen. Legitimisterna och de klerikala hade i sinnet att i måndags anordna en ny politisk pilgrimsfärd för att ådagalägga sina sympatier för konungadömet af Guds nåde och påfveväldet. Färden skulle gälla det gamla helgonet Martin i Tours på Mårtensgåsdagen d. v. 8 just på geamma dag som nationalförsamlingen öppnades, och då regeringens tidningar hotade med förbud deremot, svarade den påfviska VUnivers att regeringen ej skulle våga något sådant. Hvilka dimensioner denna monarkiska demonstration antagit, är ännu obekant. En ledamot af församlingen har uträknat att krigsrätterna öfver kommunarderna tills dato ha kostat 14 millioner frank och fångarnes förvarande samt deportation 5 milliarder. Det anses att pengarne kunnat bättre användas och att det hade varit klokare om man strängt straffat ett hundratal af dessa kommunarder, men gifvit pardon åt de öfriga 20—30,000. De förnämsta legitimistiska medlemmarne af nationalförsamlingen voro i förra veckan, uppå ksllelse, samlade hos grefven af Chambord (Henrik V) i Bregenz, för att öfverlägga om hvad till konungadömets gagn må kunna göras. I första rummet tyckas de vilja ändra valrätten, så att rösträtt ej skulle tillkomma någon förrän vid 25 års ålder, ej heller förrän han en längre tid varit bosatt i kommunen. Detta, som 1851 ledde till napoleonism, har hr Thiers dock ej lust att gå in på.