Utrikes-Nyheter.
Preussens statsskuld beräknas vid slutet
af detta år uppgå till 429 millioner thaler
(1,144 millioner rdr). I det närmaste hälf-
ten deraf är upplånad för jernvägars byg-
gande. När denna del afräknas, befinnes
den verkliga statsskulden uppgå till om-
kring 23!4 rdr svenskt på hvarje inbyggare.
I de tyska adelsbrefven står, bland an-
nat gammaldags, att riddaren skall bistå
kejsaren i alla torneringar o. dyl. Man
har äntligen kommit ihåg att sådana före-
lägganden passa sig illa för en del perso-
ner som nu för tiden adlas, t. ex. banki-
rerna Bleichröder och Hausemann, och der-
för skola numera dessa föråldrade föreskrif-
ter borttagas ur adelsbrefven.
Embetsståndet i Tyskland har sträng
tjenstgöring och liten lön. Det sistnämda
är äfven fallet med presterskapet derstädes,
Exempelvis anföres att i Hessen-Kassel,
der 482 kyrkoherdebefattningar finnas, hafva
134 blott en lön af 1,100 rdr, 202 mellan
1,100 och 1,333 rdr samt mycket mer än
hälften 1,666. Der finnes icke mer än 40
pastorater med öfver 2,666 rår årlig inkomst.
I Posen, der hittills det andliga ståndet
innehaft alla skolinspektörsplatser, har re-
geringen nu, att börja med, tilldelat tre
sådana åt verldsliga män och entledigat 3
dekaner.
Dresden skall upphöra att vara en befä-
stad ort. De befintliga skansarne skola
slopas. i
Första kammaren i Sachsen är lik sina
kolleger i andra stater. Ett af densamma
tillsatt utskott har afstyrkt bifall till andra
kammarens beslut att kommunerna skola
välja lärare i folkskolorna och presterska-
pets uppsigt öfver dessa upphöra.
Hr Thiers har blifvit utsedd till skilje-
domare i en gammal tvist mellan England
och Portugal.
Efter allt hvad man i sex veckors tid
hört från Frankrike, var man nästan öfver-
tygad om att hr Thiers nu skulle föreslå
församlingen att förklara Frankrike för 1e-
publik och sålunda bestämma dess statsform,
men en vanligen väl underrättad korrespon-
dent menar att häraf blir ingenting. Mo-
narkisterna ha på sista tiden, i förlitan på
hr Thiers stränghet mot Gambettismen, rest
upp hufvudet och demonstrerat så djerft, att
man kan tro dem om att med samlad kraft
sätta sig emot det ifrågasatta konstitutions-
förslaget. Hr Thiers torde derför välja sin
vanliga utväg att i budskapet till försam-
lingen sväfva mellan begge partierna, så att
intetdera kan komma åt att störta hvarken
honom eller den nuvarande ordningen.
Legitimisterna och de klerikala hade i
sinnet att i måndags anordna en ny politisk
pilgrimsfärd för att ådagalägga sina sympa-
tier för konungadömet af Guds nåde och
påfveväldet. Färden skulle gälla det gamla
helgonet Martin i Tours på Mårtensgåsdagen
d. v. 8 just på geamma dag som national-
församlingen öppnades, och då regeringens
tidningar hotade med förbud deremot, sva-
rade den påfviska VUnivers att regeringen
ej skulle våga något sådant. Hvilka dimen-
sioner denna monarkiska demonstration an-
tagit, är ännu obekant.
En ledamot af församlingen har uträknat
att krigsrätterna öfver kommunarderna tills
dato ha kostat 14 millioner frank och fån-
garnes förvarande samt deportation 5 mil-
liarder. Det anses att pengarne kunnat
bättre användas och att det hade varit klo-
kare om man strängt straffat ett hundratal
af dessa kommunarder, men gifvit pardon
åt de öfriga 20—30,000.
De förnämsta legitimistiska medlemmarne
af nationalförsamlingen voro i förra veckan,
uppå ksllelse, samlade hos grefven af Cham-
bord (Henrik V) i Bregenz, för att öfver-
lägga om hvad till konungadömets gagn må
kunna göras. I första rummet tyckas de
vilja ändra valrätten, så att rösträtt ej skulle
tillkomma någon förrän vid 25 års ålder, ej
heller förrän han en längre tid varit bosatt
i kommunen. Detta, som 1851 ledde till
napoleonism, har hr Thiers dock ej lust att
gå in på.