Krigsvetemskapsakademien firade i går afton sin högtidsdag i landtbruksakademiens sessionssal. Konungen samt hertigen af Dalarne bevistade högtiden. 9Sedan den förre helsats af akademiens styresman, öfversten O. Nordensvan, samt mottagit akademiens tacksamhet, för det han åtagit sig att vara dess Yhöge beskyddare, uppläste sekreteraren, öfverstelöjtnant ZE. Klingenstjerna, årsberättelsen. Efter att ha omtalat det stora antal arbeten rörande tyskfranska kriget som i Tyskland utkommit — intill medio af året 1,125 tryckta skrifter och 161 kartor — flera af det största intresse, samt vidrört hvad af vidare värde i krigsvetenskapligt hänseende under året utkommit i Frankrike, omnämde sekreteraren, att i vårt land militärlitteraturföreningen fortfarande verkat och verkar för utbrednizg af mera vetenskaplighet i krigarebildningen: tills nu har denna förening utgifvit 12 populärt hållna krigsvetenskapliga arbeten, 2 äro att i dagarne förvänta och flera äro under utarbetande. Den vigtiga frågan om vår härordning är fortfarande olöst, men fyra författningar hafva på senare tiden utkommit, hvilka äro egnade att betydligt föra våra försvarskrafter fram mot det mål, dit vi böra sträfva, allmän värnepligt, nemligen: K. brefvet om krigsbildningens utsträckande vid elementarläroverken och folkskolelärareseminarierna, riksdagsbeslutet om upphörande af beväringsynglings friköpningsrätt, k, brefvet om tillåtelse för regementschefer att antaga volontärer utan lön samt k. brefvet om de humanistiska ämnenas skiljande från krigsskolan, hvarigenom lärokursen vid densamma betydligt kommer att förminskas. Sekreteraren utvecklade de grunder, hvarpå man hoppas, att dessa ofvannämda förordningar och beslut skola bära goda frukter för en följdriktig och säker utveckling af vår häromorganisation. Akademien hade under året mottagit fem täflingsskrifter, af hvilka den med sin silfvermedalj belönat en af underlöjtnanten vid Vestgöta-Dals regemente J. G. Björlin författad uppsats om CVärnepligt och krigsbildning. En af bataljonsläkaren vid Bohuslöns regemente C. F. Ericsson inlemnad skrift om sundhetsvården vid armen med fästadt afseende på förhållanden under senaste tysk-franska kriget hade akademien ej ansett sig kunna med något pris belöna, men hade dock ansett den vara af det värde, att man beslutat införa den i akademiens tidskrift. Hr Björlin framträdde härefter till konungen, hvilken åt honom öfverlemnade prismedaljen. Generalen grefve C. M. Björnstjerna, akademiens styresman, egnade i ett hjertligt och varmt föredrag några ord åt minnet af konung Carl XV, ej blott såsom krigsvetenskaplig författare, utan ock såsom konung och menniska samt tolkade de egenskaper, hvilka gjort, att hans bild liksom växt fast i hvarje redlig nordbos hjerta. Vidare uppläste grefve Björnstjerna vackra minnesrunor öfver akademiens under året aflidna ledamöter: kommendörkapten C. Kleman, general CO. F. Meijer — om hvilken bland annat nämdes, alt hans efterlemnade papper lemnat den upplysning, att den gamle krigaren under loppet af många år till välgörande ändamål i tysthet användt omkring fjerdedelen af sina inkomster — samt franske marskalken Vaillant. Sedan föredragandena i de olika krigsvetenskapliga ämnena lemnat hvar sin redogörelse, upplöstes högtidssammanträdet med några ord af öfverste Nordensvan, hvilken till general Björnstjerna öfverlemnade styresmannavärdigheten samt betygade konungen akademiens vördnad. Tetegrafassistenternas lönevilkor. Enligt telegrafstyrelsens till k. m. ingifna förslag till utgiftsstat för nästkommande år, har styrelsen i så måtto bifallit samtliga assistenternas förut omnämda petition om nödig löneförhöjning, att en till ökning af deras årliga lön (1000 rår) förordats, hvilken under namn af tjenstgöringsee a hamna od uteå Anh att för