fot kan jag icke nu uppräkna alla de stora
och väl nirättade mejerier, som på senaste
tiden kommit till stånd. Af provinsens me-
jerier sätta vi utan tvekan Eslöfs i främsta
rummet. Det bedrifves enligt is- eller af-
kylningsmetoden och har förskaffat gina
egare en vacker vinst. Jag tror icke nå-
got annat mejeri i landet gifvit så många
procent nettovinst på det använda kapitalet.
Nu har detta mejeri öfvertagits af ett aktie-
bolag, hvari de förra egarne ha en stor del
af aktierna. I afseende på storartade in-
rättningar och ändamålsenliga byggnader i:
tager Malmö mejeri första rummet. Mjölk-
tillgången inskränkes här till 2,000 kannor
dagligen, som tjärnas färsk, utan att få sätta
grädde. Mejeriet tillverkar en utmärkt vara,
betalar högt pris för mjölken och lär likväl
bära sig, under det att Kristianstads mejeri med
sitt stora anläggningskapital icke synes kom-
ma att gifva egarne någon vinst. Lands-
tingsmannen Bruns mejeri på Stora Beddinge
är särdeles ändamålsenligt. Vidare kunna
vinämna Vadansjö, Helsingborgs, Trelleborgs,
ett mejeri i närheten af Lund — för att ej
tala om mejerierna på de större gårdarne.
Jag tror icke att jag mycket misstager mig,
då jag påstår, att smörtillverkningen på de
två sista åren i afseende på qvantiteten mer
än fördubblats och i afseende på qvaliteten vi-
sar ännu större framsteg. Godt, exportabelt
smör utföres nu från Malmö i tusentals
centner. i
Hushållningssällskapet har äfven antagit en
kringresande länsträdgårdsmästare. En så-
dan är väl behöflig, ty fastän Skåne borde
kunna förse hela Sverige, Norge och Fin-
land med frukt, kan provinsen i denna
stund icke på långt när fylla sitt eget be-
hof. Årligen införas här tusentals tunnor
tyska och danska äppien, som dock i all-
mänhet i godhet stå efter de skånska. Hela
Skåne kunde vara en enda trädgård. Knappt
en fjerdedel af skolorna har ordentliga skol-
trädgårdar; men man bör hoppas att den
nya länsträdgårdsmästaren skall framkalla
intresse för trädgårdsodling på landet.
Odlingen af sikorierötter och hvitbetor har
i år varit särdeles gifvande. Jag har träf-
fat personer som skördat till ett värde af
600, 700 ja till och med 750 rär på ett
enda tunnland, men man tror likväl att
hvitbetsodlingen nästa år kommer att ske
i långt mindre skala än i år till följd af
de låga pris som bruken betalt. Af denna
ocsak har en sikoriefabrik köpt så ofantliga
qvantiteter af hvitbetor, att de kunna räcka
äfven under nästa år, ifall hvitbetsodlarne
skulle strejka. Det låter löjligt, men är
sanning att Sveriges folk årligen förtär åt-
skilliga tusen centner hvitbetor i form af
— kaffe.
Inom Skåne finnas nu 2, snart 3 fullstän-
diga sockerbruk, hvaraf, sedan lagman Syl-
van frångått sin utsprungliga plan att in-
rätta hvitbetsockerfabrik och istället anlagt
ett vanligt raffinaderi, endast två till-
verka hvitbetsocker. Detta är för litet i
en Droälmeresn denna. Här borde finnas
10 eller 12 råsockerfabriker eller kanske
ännu flera och för hvarje 5 eller 6 sådana
torde ett raffinaderi vara tillräckligt. 30 å
40 råsockerfabriker skulle, om de icke till-
toges i allt för liten skala, kunna fylla
Sveriges behof af socker.
Tyenne stora intressen röra sig för det
närvarande bland skåningarne. Det ena är
förknippadt med de skånska jernvägarne,
d. v. s. de blifvande, och det andra fäster
sig vid stenkolsbrytningen. Båda dessa in-
tressen kunna, om de bäras af redliga män
och med sannt allvar i förening, bringa
Skåne upp till en förut ej anad höjd.
I Skåne finnes en jernväg, rom icke bär
sig så väl, att den kan lemna tillfredsstäl-
lande ränta på dertill använda penningar;
men om ren frågar en aktieegare i orten,
om han ville ha sina penningar tillbaka
med vilkor att jernvägen icke mera skulle
fnnas, svarar han ett afgjordt och bestämdt
nej. Innan jernvägen kom till stånd bodde
i Frosta, men särdeles uti Färs härad, en
enfaldig, rå och ohyfsad befolkning, som
lefde för dagen och stod särdeles lågt i af-
seende på upplysning. Nils Månsson i
Skumparp var ett lysande undantag. Hvar
och en som närmare känner dessa orter må-
sto medgifva att det nästan gränsar till
underverk, att så stora förändringar för-
siggått i sallmogens både inre och yttre,
både andliga och lekamliga vilkor, sedan
jernvägen drogs fram mellan Eslöf och
Ystad,
När man tänker sig en ny jernväg, fö-
ster man sig vanligen vid den ekonomiska
sidan af företaget. Man talar föga om att jern-
vägen åstadkommer en förändring hos men-
niskorna lika väl som på jordytan. Den är
en kraftig väckato af slumrande krafter,
nyttiga idber och fria tänkesätt. Den för-
pbrödrar menniskoraa och lär dem att med
humanitet och vänlighet umgås med hvar-
andra, liksom den förmedlar allt som erfor-
dras för fyllande af de menskliga behofyven.
Jag afbryter här för att i nästa bref redo-
göra för do jernvägs- och stenkolsarbeten
som på ett åller annat sätt äro påbörjade
och hvad man deraf har att vänta för pro-
vingen. Braut Anund,
JEn norsk s, sjökapten fängslad
i England. Glasgow Weckly Herald
för den 26 oktober omtaiar följande: